frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

PRO-festen

Kategori: Allmänt

 
 
Vem släckte lampan? Det är faktiskt mörkt inomhus och spöregn ute. Jag älskar spöregn. Det är så rejält. Inga tveksamheter med vad som gäller. Inte nå mellanmjölk. 
 
Vi hade fest igår. På årets ljusaste dag. Har man ett stort hus som är som gjort för fester måste man tydligen ha storfester minst en gång i månaden. Enligt vissa fastlandsbor. Skjut mig säger jag. Jag skulle gå in i väggen då. Med tanke på att jag inte är helt normal strax innan. Helt hysterisk kan man säga att jag är. Daniel besitter ett under av tålamod. Men en gång per år borde gå. Kanske två. 
 
 
Jag la mig halv fem imorse. Det säger en del. Vi hade kul. Otroligt kul. Det var iskallt ute. Men solen gick aldrig ner. Daniel brassade så hög musik att två av damerna fick sätta på sig hörselkåpor. Under middagen alltså. Festival på ön. En slags förberedelse till Broöppning om några veckor. Jag tror det passar oss att inte bo i hyreshus eller radhus. Vi är för högljudda. Eller rättare sagt, Daniel är för högljudd. Misstänker starkt att han har en vaxpropp i vardera örat. Hur döv kan man bli? Och David förstod inte förrän på slutet att han faktiskt var på en tvättäkta PRO-fest. Surprise, välkommen herr vandrarhemsdirektör.
 
 
 

Midsommarkatastrofen

Kategori: Allmänt

 
Vars är finvädret? Vars är värmen? Dunjackor och midsommar verka ska höra ihop. Även fast några av oss (typ alla) vägrar inse. Det ä r väldigt sällan varmt och skönt på midsommar. Men så här jäkla kallt? Nej tack. Jag fortsätter vägra och det fortsätter vara helt meningslöst. Men det känns viktigt att vara konsekvent och hålla på mina principer.
 
 
Har ni sett dom otroligt fina vykorten som finns nu med Härnösands- och Högakustenmotiv? Ni hittar dom på Curri, Sågverket och Hemslöjden. Så fina att man inte vill skicka iväg dom. Utan hellre sätta upp dom på väggen. Kanske en och annan inramning. Tips för både hemkär lokalbefolkning och turister. Kul!!
 
Jag är full av midsommartraditioner. Hela jag är inprogrammerad. Jag försöker att tagga ner. Skapa mina egna traditioner. Formade mer utifrån mig som vuxen och min "nya" familj. Men det är inte helt lätt. Det gamla sliter och drar. Så jävla envist. Midsommarstång. Gravad lax på Härnö tunnbröd. Sill. Färskpotatis. Öl därtill. (Fick jag inte som barn.) Jordgubbar. Kanske en snaps. Då grinar jag illa. (Fick jag inte heller som barn. Men jag såg ju.) Och helst ska det dansas runt stången och spelas varpa. Helst. Man är vaken till dess att älven ligger helt stilla. Och man anar en natt och en morgon. Men bara nästan. Och myggorna. Såklart massor av myggor. All night long. 
 
 
Vi firar själva i år. Jag, Olivia och Daniel. Vi är rätt olika. Olivia ville vara hemma mitt på dagen. Misstänker att hon hade tänkt äta glass och kolla film med nerdragen gardin. Daniel ville klippa gräs. Och äta sill. Jag ville upp till Murberget och titta på Norrdans. (Deras premiär av Sju gånger sju. Sju stora koreografer i Europa kom till Lill-Härnta på premiären. Det är så man blir grinfärdig. Föreställningen var super!) Insupa midsommarstämningen. Se den lövklädda stången. Lyssna till den gräsliga grodsången och se det traditionsenliga folkdansgillet. Gå omkring och morsa på lite olika människor. Picknick. Jag lurade med mig dom. Faktiskt. Det gick. 
 
 
Vi glömde ta med sillen och potatisen till ön. Neeeeeeeeeej!! Det höll på att bli totalkatastrof. En midsommarkatastrof. Tur att Daniel är duktig på att springa. Tack Hugo och Johanna för färskpotatisen. Och femminuterssillen som låg och väntade i kylen. 
 

+Babbel

Kategori: Allmänt

 
Dom vet definitivt hur man gör. Tonårstjejer och babbel hör som ihop. Och nu är sommarlovet här, äntligen. Tid för babbel. Massor av tid.
 
Själv har jag laddat ner appen +Babbel. Den lär mig spanska. Faktiskt så funkar det. Trots att jag inte är någon språkbegåvning. Alls. 10 minuter per dag. Hòla på den. Och inte nog med det. Jag har installerat spanska tangentbordet i telefonen också. Såklart. 
 
 
Sommarlov!
 

Fly me to the moon

Kategori: Aktiviteter

 

I sommar ska det hoppas. Eller flygas. Nya studsmattan Fly14 sattes upp idag. Shit vilken studs. Jag förstår uppkomsten till själva namnet. Glada exalterade tonåringar. Svårartade mammatvångstankar poppade upp i mitt huvud hela tiden. Aj aj aj. Tänk om han skulle kunna gilla att lösa korsord istället.

 

 

Kanske kommer mina barfota att hoppa upp på den. Kanske studsar jag lite. (Inga frivolter som det känns nu.) Och håller tummarna för att mina inre organ ska hålla sig på plats. Sannolikt dansar jag hellre på den. Eller låter den fungera som utesäng. Och sover under bar himmel en varm sommarnatt.

 

 

Loppat Hennix

Kategori: Allmänt

 
Dom var felmärkta. Det är inte Stig Lindberg, men en googlefantast spårar formgivaren ändå.
 
 
Två jättefina kaffekoppar som heter Aurora och är formgivna 1971 av Margareta Hennix för Gustavsberg. 
 
En kopp kaffe någon?
 
 

Ooogachakka

Kategori: Allmänt

 
 
Jag inbillar mig att jag tillhör den delen av befolkningen som är mindre fördomsfull. Jag vill gärna tro det om mig själv. Att jag är öppen i mitt tänk. Men ibland förvånar jag mig själv åt det andra hållet. "Hej, det här är kapten Anna någonting som talar." Säger flygkaptenen under gårdagens kvällsflygning. Först tänker jag. Coooolt. You go girl. Sedan lär mina ansiktsuttryck förändrats. En tveksamhet drar förbi. Jag tvekar några hundradels sekunder. Eller?! Jag är nämligen lite flygrädd. Det har blivit bättre, men uppenbarligen krävs inte mycket för att jag ska bli en aningen skraj. Hoppas hon kan sin sak tänker jag. För när allt ställs på sin spets och jag ska upp några tusen meter i luften, då börjar tydligen den intelligenta feministen inom mig att gunga till lite. Grottmänniskan vaknar till liv. Ooogachakka ooogachakka. Hon har väl inte varit uppe och ammat hela natten? Vad hette den där filmen om en svensk kvinnlig flygpilot som störtade det där planet och inte gjorde någonting utan bara skrek "Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa" hela vägen ner!? Fast var inte det en manlig pilot utklädd till en kvinna. Just ja. Okej. 
 
Nattens flygbesättning bestod alltså endast av kvinnlig personal. Det borde inte ha varit något problem. Och det var det ju inte heller. Bara några korta ynka fjuttiga mikrosekunder. Men dom där omedvetna tankarna stör mig. Jag är en klok tjej. Kvinna. Feminist. 70-talist och normalbegåvad (eller?). Jag om någon borde inte instinktivt tänka så här. Jag borde inte ooogachakka. Om j a g instinktivt tänker såhär, hur ska det då funka för en man med en föråldrad och trångsynt inställning. Kanske är han rädd och osäker också. Med en mamma som varit hemma hela hans uppväxt. Städat och bakat bullar. (Det låter lite härligt ändå kan jag tycka.) Hjälp. Vi har en bit kvar att gå. Och uppförsbacke är det också. Förlåt, Anna. Du flög som en Gud. Eller en gudinna. Jag lovar. Jag ska aldrig tänka så mikroaktigt igen.  
 
 
Ps. Nu är vi hemma. Uppackad. Upp-i-varv. Uppspelt. Måste sova. Hur ska det gå till? Ds.
 
 

Good evening, this is your wake up call

Kategori: Allmänt

 
 
 

Så säger väckningen när den ringde kl. 05.00 på fredagmorgonen. Håller med. Det är natt fortfarande. Ingen människa borde behöva gå upp så tidigt. Kroppen säger nej. Ge dig. Somna om.

Vi skulle vidare från Oslo. Vart visste jag inte. Såklart. Bara att vi skulle käka frukost och hade kort om tid. Jag hölls på halster. Ända till avgången mot Malaga. Men det var inte slutdestinationen. Såklart. Vi skulle vidare. Daniel hämtade hyrbilen och cabbade ner. Och Olivia höll på att svimma. Tonårsdröm, hello och check.

Vinden i ansiktet mot Andalusien. Det är så vackert. Så varmt. Avslappnat. Det är svårt att stressa runt eller hetsa upp sig i 35 graders värme. Siesta mellan kl. 14.00-18.00. Ja, tack.

Det visade sig att Daniel har gjort en huskupp. Han vet att jag sagt nej till att köpa hus i Spanien. Jag har sagt toknej. Lagt in ett så kallat tokveto. Det är extra tungt vägande veto. Borde gälla ända ner till Spanien. Men icke. Fick honom att lova mig att vi inte skulle göra det. Varför såg jag inte hans tvekan? Jag synade definitivt inte hans plan. Man kan säga att han har kört hundvalpstricket med mig. Väl hitsläpad blev jag förälskad, varm i hjärtat och rätt medgörlig. Igår tittade vi på sju hus. I hettan. I ett underbart vackert Valle de Lecrin. Slingrande vägar. Apelsinträd, citronträd, mandarinträd och olivträd. Vita gamla vackra stenhus. Vänliga människor. Det går liksom inte att inte gilla. Och vi har fått en ny bästa vän som heter Carlos. Nya favoritplatser.

Vi har hunnit med morgonpromenad och löpning. Och här pratar vi inte lite högakusten-backigt. Utan mer berg- och dalbanan-backigt. "Buenos dias!! Hola!" Rosslar vi entusiastiskt fram till alla som vi passerar.

Mördarsnigeln lämnades kvar i provhytten i Sverige och på den andalusiska stranden har en liten svensk kvinna njutit. Virvlat runt i varma skummande vågor.

Jag har försökt prata engelska med spanjorerna. Men dom kan engelska lika mycket som jag kan spanska. Det vill säga i princip nada. Jag m å s t e lära mig spanska. Buenos noches!

 

 

Kidnappad

Kategori: Allmänt

 
 
Jag har blivit kidnappad. Av min dotter och Daniel. Så nu är jag i Norge. I Oslo [Orslo]. Känner mig toklurad. Fast på ett bra sätt.
 
Först tänkte jag vägra. På fullaste allvar. Jag gillar inte överraskningar. I vart fall inte när man precis ska göra något man gått och längtat efter i över en månad. Jag och Olivia ensam på Hemsön. Jag kom från affären. Jag hade shoppat en massa godsaker till oss. Packat in allt i bilen. Tjocktröjor, bikini, tidningar och böcker. Det var bara jag och Olivia som fattades. I bilen. Och då börjar Daniel och hon packa ur allt. WTF!? Nej, vad gör ni!? Nej nej nej. Jag vill inte göra något annat. Jag vill bara ut till Hemsön. Bara jag och Olle. Dom där kylvarorna ska inte in i kylen. Stopp!! Ingen jävla överraskning. Hallåååå!! Och som jag sa till Daniel. "Känner du inte mig överhuvudtaget!?" Över. Huvud. Taget. Va!?
 
Stackars Olivia. Och stackars Daniel. Så svårflirtad i vissa sammanhang. Jag alltså. Trög som en gammal get. Så in i h-lvete tjutskallig. Hello, Backman-Ove. Igen. Men nu är jag på. När jag väl vant mig är jag inte långsur. Tjoho, Norge. Idag ska vi fira Sveriges nationaldag!
 
 
 

Sommarfilten

Kategori: Allmänt

 
 
Sommarfilt fram. Jag i vågrätt läge. Med filten. På den nylagda trallen. Som är rätt hårt. Men vacker. Och ren. (En sommarfilt är en filt som antingen är lite extra vadderad eller extra tjock och tät. Helst gammal så att den är mjuk och skön också. Den ska som hålla för att ligga på ett ojämnt underlag. Ett ojämnt inte så skönt underlag. Plus sandiga underlag. Och även fungera som insektsskydd. Den måste absolut gå att tvätta.)
 
Solen gassar och jag håller på att smälta bort. Sällskapet varierar. Dom ser likadana ut. Men är olika i storlek. Jag ligger kvar ändå. För man vet aldrig när solen kommer fram nästa gång. Det är bara till att njuta. 
 
 
 

Två basketbollar

Kategori: Aktiviteter

 
 
Tre barn, en mamma, en pappa och två stora feta basketbollar. I en bil. På väg hem. Totalt utmattade efter en fantastisk dag på Grönan. Non-stop-åkning. Och vet ni. Jag har alltid sagt att jag ALDRIG ska åka Fritt fall. Men idag satte jag ner foten och gjorde en helomvändning. Klart jag ska åka Fritt fall. Om jag så dör på kuppen. Med Isaac och Adrian. Om det så är det sista jag gör. Och det gick. Jag överlevde. Men det var sjukt läskigt. Precis så läbbigt som jag förväntade mig. Med ett primalvrål som måste ha hörts över hela Djurgården. Jag trodde aldrig jag skulle sluta falla. Aaaaaaaaaaaa!! Det ringer fortfarande i mina arma öron. Kanske även i killarnas. Men jag behöll mina kroppsvätskor. Jag varken kräktes eller kissade på mig. Otroligt stolt över mig själv. Det hela förevigades på två nyckelringar. Missionen completed.
 
Ps. Daniel håller stenhårt på hastighetsbegränsningarna och det stressar mig något oerhört. Kan karln gasa!? Ds.
 
 
 

EU 20.57

Kategori: Allmänt

 
EU-valet slutar 21.00. Tre minuter i nio springer jag in. Med röstkortet och plånboken i högsta hugg. Varför rösta i lugn och ro när man kan få lite naturlig puls. Jag är ensam i vallokalen. Förutom valarbetarna. Till dess att min make kommer insläntrandes. Två minuter senare. 20.59. Otroligt onödigt. Så himla typiskt mig och Daniel. On the edge. När det gäller tidsplanering på det privata planet. Men vi hann. Annars hade det blivit utegångsförbud till nästa val. Minst.
 
Jag fick träffa mina änglar idag. Jag fick träffa min mamma. Jag fick insupa ett hav av ljusgrönt blåbärsris som lovar många blåbär till frukost i sommar. Jag blev ompysslad och drack tonvis med kaffe. En superdag helt enkelt. Tack, gud. Och resten av gänget.
 
 
 

Årets första klipp

Kategori: Allmänt

 
 
Den hörs överallt nu. Varenda kotte är ute och kör. Gräsmatteperfektionisten har säkert varit ute flera vändor. Vi maskrosälskare som gillar när gräset blir sådär tjockt och murrigt grönt, vi går ut våran första runda nu. (Läs: Daniel åker runt och njuter). Klipper den mjuka älskade mattan.
 
Jag älskar det där ljudet från gräsklipparen. Brummandet. Trummandet. Det är så hemtrevligt. Sommarlovigt. Lyckligt. Avslappnat. Och doften. Magisk. Det lugnar. Tröstar. Lovar ljumma sommarkvällar och varma sommardagar. Och påminner om alla som varit.
 
Första sommardagen, check!
 
 
 

Utbränd Louis

Kategori: Allmänt

 
Kan du tänka dig ett liv utan helger? Utan fri tid. Hur viktigt är det för just dig? Vad vill du att den ska innehålla? Jag älskar min fria tid. Oavsett om det är vardag eller helg. Möjligheten att lägga tid på det privata. Mig, familjen och vänner. 
 
 
Den lyser som bäst när den är helt ren. Oskriven. Så jag kan skriva den själv. Som jag vill här och nu. Ibland bara jag. Ibland tillsammans med andra. Skulle inte klara av att allt går i ett. Funkar inte för mig. Även om det är roliga saker. Som jag mår bra av. Var för sig. Egentligen. Man har oftast väldigt roligt när man bränner ut sig. Var det en klok människa som sa. Kännetecken: att kroppen beter sig annorlunda på ett negativt sätt, sovproblem, humör- och tålamodsproblem. Depression. Listan kan göras lång. Ingen hit. Dit vill jag inte igen. Det kan vara en god investering av dig själv och dom du älskar att hitta en hållbar vardag. Hållbara fridagar. Ett hållbart liv. Inte hela tiden på varandra avlösande 100 meters lopp.
 
 
Och fridagarna i helgen har varit i slapparanda. Laddat energi för veckan som kommer. Hemma i stan och på landet. Sensommarvärme och sol. Bra tajming på den. Great helt enkelt. Bästa ställena idag. På stranden. Och i hängmattan med Daniel. Och samtidigt hördes gladjazz. Toner från ett band som spelade på grannens gård. På lagom håll. Glada toner. "Oh, when the saints go marching in. Oh, when the saints go marching in. I want to be in that number. Oh, when the saints go marching in. Oh, when the moon turns red with blood. Oh, when the moon turns red with blood..." Det var inte igår. Lite Louis Armstrong är aldrig fel. 
 

Skitrulle och hopphästar

Kategori: Allmänt

 
Det bästa med Erikshjälpen idag var bilden jag tog utanför. Vi kom dit först av alla. Tio minuter före öppning. Lugnt och skönt. Men bara en massa skräp därinne. 
 
 
Isaac har varit hemma. Halleluja! Bomtjackalack! Lajkaröbin! Alla lyckliga utom storasyster. Kommer ni ihåg storasystern till Lillebror i Karlsson på taket. Så. Ganska bra precis. Minus Stockholmsdialekten. Tonåringar kan vara rätt så verbala med knorr. För att vara lite mild och diplomatisk. Men innerst inne är hon nog lycklig även hon.  
 
 
Skogsprommis med syrran och otroligt fina hopphästen Astrid. Höll på att bli övertrampad. Av henne och syrran. Men annars en himla härlig tur.
 
 
Löppasset. Blätungt. Skitpass. Men i solen och frisk skön luft. Och skorna glada i färgen. Raka vägen hem till en sovlur. I smyg. Medans middagen sattes ihop. Med filtar och tända ljus. Och en del ilskna myggor. Filmen som följde var nog den absolut sämsta film jag sett. Förutom Den där Mary. Den är nog faktiskt sämre. För trött och chockad för att stänga av. Kanske även lite nyfiken. Vad fan händer liksom.
 
 

Henke på ripjakt

Kategori: Allmänt

 
En gång per år åker min andra håriga partner och yogakompis iväg och jagar ripa. Med sin riktiga ägare. Jag är bara fodervärd. Han lär vara en riktigt duktig jägare. Utbildad som få och lika envis som Daniel. Minst.
 
 
På fjället ska dom jaga, fiska, plocka svamp och ligga och gona. Jag känner att jag vill följa med. Köper hela konceptet rakt av. Låter magiskt. Och vädret ska vara bra hela veckan. Kommer längta efter honom. Men unnar honom en rolig vecka i fjällen. Go Henke, go Henke!
 

Destruktiva papperstussar

Kategori: Allmänt

 
Okej hösten kan få komma nu. Redo. Härligt att känna så. Jag har haft en bra sommar. Lugn. I bemärkelsen aktiviteter och konflikter. Rätt så mycket iallafall. Värme. Kärlek. Förälskelse. Sol. Bad. Glass. Lagom dos äventyr. Snickrat i massor och målat. En av mina finaste somrar. Trots att min minsta inte varit med så mycket. Försöker hitta ett lugn i det. Att han kommer tillbaka. Att vår kärlek och relation klarar distansen. Oftast funkar det. Men ibland är jag inte lugn. Bara rädd, ledsen och arg. Känslan av orättvisa. Förtvivlan. För hans skull. För min. För familjen. Vill slå vilt omkring mig. Dra ett täcke över mig. Vråla avgrundshögt. Önskar vissa svarta stunder att en älg kunde hoppa ut framför bilen när jag kör. Fula destruktiva tankar. Som jag inte vill tänka. Som jag skäms för. Men dom seglar förbi snabbt. Tankarna. Som barkbåtar. Jag tillåter dom komma. Sedan seglar dom vidare. Iväg bort från mig. Och mina närmaste håller mig i handen. Finns där. Jag försöker förstå något jag antagligen inte kan begripa. Ibland känns det som om jag fattar. Men andra gånger kan jag inte se ens konturerna av det jag har framför mig. Vad är vad? Vad kan jag göra? Jag har precis rensat väskan efter sommarens turer. Massor av papper. Som jag tydligen lägger i bagen för att sedan kunna slänga. Vid ett senare tillfälle. Eller nåt. Obegripligt varför jag har den proceduren. Sparar inte nånsin papperslapparna. Väskan känns nu äntligen lätt och fräsch. Dom slitna sömmarna som börjat öppna sig får en chans att vila. Vissa saker är helt enkelt inte logiska. Bara gilla läget och inte bråka med verkligheten. Tillåta sig själv att vila lite. Flyta med i det som är. Och det mesta är perfekt. Precis som det är.
 
 
 

Min andra syrra

Kategori: Allmänt

 
 
Ikväll träffar jag henne. På det årliga kräftkalaset med Hedlunds. Min andra syster. En av dom fantastiska människor jag mött på grund av Daniel. Daniels kompis. Från början. Numera även min. Hon är fantastisk. Rolig. Intelligent. Galen. Livlig. Varm i hjärtat. Vacker som få. Både invändigt och utvändigt. Kör sin grej. Känner igen mig i hennes lokala vimsighet. Många frågar om vi är systrar. Och då blir jag glad. Vilken komplimang. Hon är definitivt min soulsister. Grym på att dansa också. Kanske lite galnare än jag. På dansgolvet. 
 

Sandaler för lyckliga dagar

Kategori: Allmänt

 

Surfmärket Sanuk. Deras verksamhetsidé. Dom säljer sandaler inte skor. För att dom lyckligaste dagarna är dom med sandalerna på. Menar Sanuk. Jag håller med. Eller helt utan. 
 
 
Jättesköna hur som helst. Happy. Som att stå på en skön yogamatta. Vissa är tydligen också gjorda av yogamattor. Och det känns. Passar mig som handen i handsken. Tack, Sanuk. Nya favoriter. Som passar in på dom senaste dagarnas sköna lunk. Fördelen med att inte jämt vara tillsammans är att det blir lite extra fint vissa dagar. När man anstränger sig lite mer. Än vanligt. Njuter lite mer än vanliga dagar. Som ju tickar på. 
 
 
Tar vara på stunden. På ett lite extra vaket sätt. Trots att man är lite sömnig.
 
 
Syns snart killar. Vi älskar er. Massor. 
 

Ljusglimtar

Kategori: Allmänt

 
Ljusslingan uppsatt på nya pingisförrådet. Lyser upp en annars otroligt mörk sida av husen. Man får hitta sin egen ljusslinga för jobbigare dagar. Som man kan tända. Inom sig. Ingen ser. Ingen vet. Men just den här syns. 
 
 
 
Ljuskällor gör otroligt mycket för hur ett rum uppfattas. Oavsett om rummet är utomhus eller inomhus. Trivseln för rummet. Med rätt belysning blir allt vackrare. Och är i sig en viktig detalj i inredningen. 
 
 
Jag älskar lampor. Nya. Gamla. Stilrena. Roliga. Enkla. Egna. 
 
 
Man kan blanda friskt. Färg. Form. Material. 
 

Fjällräven på landet

Kategori: Allmänt

 
Det är så skönt när solen tittar fram efter några dagars regn. När det är alldeles vindstilla. Och solen värmer försiktigt. 
 
 
Tittar i vår- och sommarkatalogen för Fjällräven. Jag älskar den räven. Enda sedan jag fick ärva min första dunjacka från min dåvarande svärmor. Kan det vara 15-20 år sedan. Den var cirka 20 år gammal redan då. Isblå. Gula snören med läderstoppar. Bullig. Varm. Älskar att kunna gå ut i 20 minusgrader och bara ha t-shirten under. Himla skönt. Den hänger framme året om. Man vet aldrig när den behövs. 
 
 
Och själva Fjällräven-logan är så fin. Både i tryck, tyg och läder. Och nu är min gamla vanliga jacka utsliten. För liten. Kan inte riktigt bestämma mig vilken färg jag ska välja. Blå, senap, svart eller grön. Den hänger med en massa år. Lär ärvas av våra barn. Så det gäller att satsa rätt. 
 
 
Myggsäkra är dom flesta plaggen också. Från Fjällräven. Bara en sån sak. Vi som bor i Norrland gillar det.