frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

Alla hjärtan

Kategori: Allmänt

 
 
Tycker du om någon? Gillar du någon riktigt mycket? Så där så det känns i hela kroppen. Bubblande som sockerdricka. Det gör jag. Flera stycken. Jag är glad att jag kan känna kärlek. Att jag älskar. Och blir älskad. Vågar. Vill. Låter mig. Prioriterar det. Det är det bästa som finns. Alla dagar i veckan.
 
 
Ps. Bilder från ett även idag strålande Sågverket. I Rö. Ser ni ljuset? Skuggorna? Vackert så man bara vill sitta och titta. Fånga det. I en liten burk. Och ta med sig det hem. Svårt att ta sig därifrån. Vandrarhemsdirektörerna, servitrisen och gästerna är alltför charmerande. Jesus vad gott det var. Och mätt jag blev. Ds.
 

Kärlekslapp i väskan

Kategori: Allmänt

 
Att älska och bli älskad. Det viktiga. Det andra är brus. Att distrahera sig med.
 
Du behöver inte göra. Du behöver bara vara. Jag älskar dig för att du är. Så fin. 
 
Vill så gott. Älskar. Dig. Tillbaka.
 
När det svajar. När det känns svårt och oklart. Du står kvar. Vi står kvar. Stadigt på svajjiga ben. På oskrivna vägar. 
 
 
 

Date på 7-Eleven

Kategori: Allmänt

 
Date med maken imorse. Dubbeldate. Först hemma. Och sedan i Stockholm. En promenad längs vattnet vid Stadshuset. Han bar min portfölj. Visade mig vägen. En latte i fönstret på 7-Eleven. Sedan försvann han iväg i sin taxi. Välputsade skor och fin kostym. Hans blonda kalufs. Glad. Och jag är glad att han fortfarande är så omtänksam och kärleksfull. Mot mig. Mot mina barn. Varje dag. Rädd om oss. Hoppas att jag då och då ger tillbaka. Morgontrött tjurig surget som jag är. 
 
Apropå surget. Suttit länge på tåget nu. Försökt att inte störa mig på den stora killen bredvid mig som låter genom näsan, luktar urin och något mer oidentifierbart. Försökt tänka bort tjejen längst ner i hörnet som pratar högt i sin telefon om jobb och privatliv och tror att alla andra är intresserade av att lyssna. Försökt att tänka bort alla som är sjuka och sitter och hostar halsen av sig. Så jag har lusläst Kupé. Den faktiskt riktigt roliga tågtidningen. Och enligt källa hatar Fredrik Lindström Ångermanland. Mäh. Tänkte jag. Inte jippie-yeay-varje-dag-landskap, men ändå. Varför då? Hata är ett himla starkt ord. Kan han verkligen ha sagt så? Det förtjänar vi inte. Snart hemma. Tack gode gud.
 
 

Fastedag sju

Kategori: Allmänt

 
Dag sju. S j u. Kan knappt fatta att det snart är över. Att jag snart är i mål. Jag är rätt trött. Jag misstänker att jag tränar lite för mycket. Kroppen orkar inte riktigt. Även fast jag hoppar över alla konditionspass och andra mer fysiskt krävande pass. Kanske är styrketräningen för mycket. Jag har lite svårt för att köra superlätt. Suget efter mat har gått ner. Magen mår bra. Topp. Stelheten har blivit bättre. Nedräkningen har börjat. Halleluja.
 
Idag vaknade jag till en härlig nyhet. Barnen har fått en till alldeles sprillans nyfödd kusin! Vidar. Tänk att det funkar. Det är en gåta. För varje människoliv är ett fantastiskt mirakel. Fattar inte att det är möjligt. Välkommen till familjen Vidar och grattis på födelsedagen, önskar faster! Gillar dig redan.
 
Inte nog med det. Jag och Daniel har bröllopsdag idag. Läderbröllop. Låter lite halvsuspekt. I alla fall. Daniel är rolig. Skulle vilja krypa in i hans huvud en stund. Ingen köper presenter som han. Tre par svarta träskor från Moheda. I riktigt skinn. Såklart. Ett par träskor till vardera hem. (Såklart.) Levererat i en stor champagnelåda i trä. Och ett glatt förväntansfullt leende. En stor varm famn. Shit. Eller ofta. Som Olle skulle sagt. Jag bölade. Såklart. Gör det åt allt möjligt nu förtiden. Hopplöst. Tack, älskling. För all kärlek och omtänksamhet. Varje dag. Förstår inte hur du orkar. Och tack för hela stora paketet. Det ska klappra både lite här och var snart.
 
Ps. Håller fåglarna på att göra sig redo att flytta nu? Ds.
 
 

Fastedag fem

Kategori: Allmänt

 
 

Dag fem. Jag är utvilad och pigg när jag vaknar. Kan det vara sant? Ser fram emot morgonens Curite. Och abstinensen fortsätter. Men det går bättre. Trots lunch på Espresso House och fika på Waynes. Ja, jag vet att jag är en självplågare av rang. Men det är inte hela sanningen. Jag är en livsnjutare av rätt skapliga mått också. Och jag hade faktiskt sällskap.

Jag fick en Zoo-ask idag. Av världens finaste kille. Som jag ska få äta när jag fastat klart. Tittade på den hela vägen från Sundsvall. Inte för att det var godis. (Hör och häpna?) Utan för att det var kärlek. I en liten ask.

 

Larmet går!

Kategori: Allmänt

 
Jag sov ensam inatt. Och vaknade klockan halv ett av att larmet gick. Det vrålade och skrek. Påträngande. Uppmanande. Hysteriskt. Galet högt. Jag blev så rädd. Det skar genom mitt sovande tröga huvudet. Satte igång min kropp på en hundradels sekund. I läge kris-och-kaos. Kämpa-kriga-fly. Jag trodde det var inbrottslarmet. Jag kastade mig förvirrat upp. Försökte känna mig kaxig iklädd trosor och linne. Kämpade med att få på mig ett par brallor som visade sig vara en topp. Det är svårt att se i mörker. När pulsen är uppe på max. Stampade ljudligt hårt i golvet och tände alla lampor jag sprang förbi. Nu jävlar. Aldrig i helvete att jag bara ska se på. Kom an. Men jag sökte och hittade ingen. Och hur jag än försökte kunde jag inte stänga av larmet. Och det var då jag insåg att det brandlarmet som tjöt. Helvete. Brinner det nu också. Jävla helvetes skit. Jagade rök och lågor. På våra 465 kvadratmeter. Väldigt onödigt med så stora ytor. I ett sånt här läge. Men jag hittade ingen brand. Ingen rök. Ingenting hittade jag. Larmet det fortsatte larma. Och den höga stegen som Daniel brukar använda för att byta batterier hittade jag inte heller. Väldigt onödigt med högt i tak. Jävulusiskt irriterande faktiskt. Mitt i natten. När man är själv. Och Daniel han svarade inte på mobilen. Helt plötsligt slutade det att larma. Bara sådär. Som om det aldrig hänt. Tystnad. Stillhet. Ute dundrade åskan. Blixtrade över mörk himmel.
 
Det tog ett tag att få ner pulsen min. Det tog ett tag att få kroppen och hjärnan min att inse att faran var över. Att det var dags att sova igen. Kan ett brandlarm börja larma bara sådär? Det visste inte jag. Det var synd att min "brandman" inte var hemma. Men inbrottstjuvarna tar jag nog bäst själv. (Okej, nu ljög jag. Han är rätt bra att ha vid min sida. Jag är bara lite sur för att han inte svarade.)
 
Det här är dom tre musketörerna. Mamma, jag och syrran. Igår firade vi att min syster fyllde år. Så tacksam att ni finns. Så nära. Mina skratt- och gråtkompisar. I love you.
 
 

Happy pride

Kategori: Allmänt

 
Tänk att vara jagad. Iakttagen. Smutskastad. Hotad. Misshandlad. Hånad. Skrattad åt. Av så många. Oftast helt okända människor. Som inte känner dig över huvud taget. Det är obegripligt. Att det förekommer. 2014. Sverige.
 
Glad och stolt. Över att vara jag. Kanske inte varje dag. Det medger jag. Men mer och mer för varje år som går. Det borde vara allas rättighet. Att tillåtas vara sig själva. Gilla sig själva. Utan dömande eller fördömande åsikter, synpunkter, skällsord, blickar och förnedrande handlingar. Eller icke-handlingar. Hur rädd eller provocerad någon annan än kan bli.

Är vi så rädda? Att vi inte klarar av olikheter. Var försvann vår empati? Förståelse. Vår nyfikenhet? Vår mänskliga förmåga. Den vi briljerar med.

Jag är först och främst människa. Jag vill inte kalla mig hetro. Eller homo. Eller bi. Jag är så mycket mer än så. Vissa dagar är jag allt jag kan tänka mig. Drömmer om. Andra dagar ingenting. En grå liten mus. Bara ensam och tom. Vem jag älskar eller har sex med definierar inte mig. Det är mitt val. Min ensak. Mitt privata val. Mitt liv. Inte din ensak. Min. Bara min.

Jag gillar medmänsklighet. Kärlek. I alla dess former. I alla dess olika färger. Vänlighet. Respekt. Det finns inget så provocerande som när någon inte respekterar någon annans jag. Som har sanningen i sin hand. Facit för hur allt bör vara för att vara rätt. Alla goda argument. Ur ett trångsynt föråldrat förlegat fördomsfullt perspektiv. Med ett förutbestämt mål. Ett mål som passar in i mallen. Klipp-dockan. Men det är verkligen inte någons sak att lösa.

Låt mig älska vem jag vill. Så länge jag låter dig älska den du vill. Det borde vara så enkelt. Happy pride, alla ni modiga därute!

 

 

Det finns hopp

Kategori: Allmänt

 
 
Jag vill gråta. Jag vill skrika. Jag vill inte stå här. Med vänd rygg. Mot det orimliga och destruktiva. Jag vill gå. Jag har ont i magen. Jag mår fysiskt illa. Jag vill inte lyssna på hans ord. Som gör ont. Och som är så fel. Som väcker förtvivlan. Som får sådana fruktansvärda följder. Men jag tittar mig omkring och ser vända ryggar mot mig överallt. Leenden. Gemenskap främlingar emellan. Kraft. Beslutsamhet. Solidaritet. Det finns hopp. Om kärlek. Dom är i minoritet. SD. Än så länge.
 
Jag väljer kärlek. För alla. Förståelse och respekt. För alla. Rätten att få vara. Den man är. Var än man kommer ifrån. Oavsett vem man är. Hur man är. Välj att rösta. Välj en kärleksfull framtid. För människors lika rätt och värde. Nu.
 
Jag gick efter en stund. Jag kunde inte fortsätta lyssna. Jag gick en massa ryggar till mötes. Och det har aldrig känts finare. 
 
 
 
 

Skavfötters på morgonkvisten

Kategori: Allmänt

 
Skavfötters med Daniel på Hemsön. Skavfötters som när vi var barn. Det liggs för lite skavfötters i vuxen ålder. Det är min erfarenhet. Så här långt. Jag gillar friheten det ger. Lagom närhet och värme när man försöker vakna till. Och det är en sådan morgon när man behöver lite space. Vilket jag nästan alltid behöver. Surget som jag är. På morgonen. (Det måste ju ändå vara bättre att vara surget en stund på morgonen än att gå runt och vara en sur-jävla-get hela dagarna.) Tjing!
 
 
 

En ovanlig måndag

Kategori: Allmänt

 
 
 
Jag kom hem i tron att jag skulle springa medan Daniel skulle jobba undan det sista. Storchef över Norden som han precis blivit. (Grattis!) Han sa att han inte hunnit handla. Men att han skulle fixa mat senare. I köket möts jag av ett berg av Max goda och gula hamburgerbröd.  Ett hav av tomater, salladskrukor och röd lök. Pulled pork all over the place. Och Daniel mitt i detta. Två påsar med chips. What the? Som barnen skulle sagt. "Hoppa in i duschen och ta på dig nåt fint. Om du vill. Det kommer lite folk klockan sex." Han ler. Och jag är slut och trött. Får panik. Som jag brukar få vid sådana här tillfällen. Men han känner mig. Han är van. Låter mig hållas. Låter mig springa runt som en tok. Han vet att det kommer att tona ut. Och när familj och vänner ramlar in tycker jag livet är bra underbart. 
 
 
 
 
 

Kickbikers i Nacksta

Kategori: Allmänt

 
Det är tydligen aldrig försent att upptäcka nya aktiviteter. Kickbike är superkul. Helst i sällskap med världens finaste killar. Hade inte förstått hur svårt det är. Eller hur skoj det är. Man missar mycket när man bara står på sidan.
 
I Nacksta finns en fin skatepark. Jag har som bara passerat Nacksta förut. Endast ett stopp tidigare. På en loppis. Såklart. Men här stannade vi nu. På all-aktivitetsparken. Många härliga vuxna, ungdomar och barn i alla åldrar. Dom flesta med invandrarbakgrund. Och så vi. Och vi trivdes. Det var så levande. 
 
 
Jag och Isaac. Min finaste kille. Notera min mycket passande gangsta-style. Helt otippat.
 
 
Isaac och Adrian. 
 
 
Adrian in action. Längtar redan tillbaka. En lyckodag. På massor av sätt.
 

Rålis Skatepark

Kategori: Allmänt

 
Gillar du att kickbika eller gillar du någon som gör det ta er till då Rålis Skatepark i Stockholm. Utomhuspark i betong. Den är superfin. Passar både stora och små. 
 
 
 Adrian och Isaac.
 
 
 Isaac.
 
  
Isaac.
 
 
Olivia.
 
 
Adrian, Daniel och Jennie. Det kan vara spännande för oss vuxna. Många hjärtan i halsgropen. So to say. Men skoj. Och utöver betongparken finns det möjligheter att sparka fotboll. Spela basket. Springa hundra meter riktigt fort. Och så har dom en fin-fin lekpark. Plus fik och resturanger. Och det märks. Massor av folk med något för alla. En levande mötesplats. Och något att göra för en massa "ungdomar". Ps. Hint till Härnösands kommun. Why not? Ds.
 

Här ligger jag och låtsas sova

Kategori: Allmänt

 

 

Det är en dag per år som jag är morgonpigg. Nu för tiden. Riktigt tokvaken. Den morgonen då det är meningen att jag ska sova när dom andra kommer in. Låtsassovning har alltid varit en svår gren för mig. Det spritter i benen och kroppen ligger och kittlas. "Jag vill upp! Jag vill upp! Jag vill upp!" Så känner även idag.

 

Ligger och lyssnar. Vad lång tid det tar. Vad gör dom? Det slamrar hemtrevligt. Dörrar som slår. Ett glatt sorl av familj och vänner som försöker smyga och vara tysta. Men det är ju svårt. Man glömmer lätt bort sig. Jag är superpigg. Det är spännande. Känslan jag hade igår av att vara neutal och förväntansfri känns som bortblåst. Så blir det plötsligt tyst. Nu kommer dom väl iallafall. Och så börjar det slamra igen. Mummel. Skratt. Om och om igen. Jag vrider mig lyssnar och försöker blunda.

 

Till slut kommer tystnaden följt av födelsedagssången. Leende som sprids genom ansiktet och ut i hela mig. Blundar. Skrattar inombords. Och tanken slår mig. Hur långt upp i åldern håller man på så här? Egentligen. Men inom mig finns en tjej som fortfarande i vissa stunder känner sig som ett barn. Och är glad att för en dag få ligga och återuppleva en underbar barnslig förväntan. Så dundrar dom ner för trappan. Med sång, fika, teckningar och paket. Iförda peruker och hattar av olika slag. Jag blundar och försöker ta fram mina bästa sova-skådespelar-talanger. 

 

 

Min dotter. I Tina Turner-peruk. 

 

Möjliga vägar

Kategori: Allmänt

 
En grimas. På en liten kille. Som är glad. Kan se så annorlunda ut med olika färgsättningar.
 
 
 
 
 
 
 
 
Längtar efter min Isaac. Inget kan fylla det tomrummet. Den platsen. Jag förbereder mig på att lämna iväg Henke. För att sopa bort tvivlet. Om omöjliga vägar. 
 

Någon står på mitt huvud

Kategori: Allmänt

 
Det känns som om någon står på mitt huvud. Jag är varm och trött. Jag har sovit nästan hela dagen. Vårt sovrum badar i ljus. Dom sex fönstrena släpper in ljus från nästan alla väderstreck. Vanligtvis älskar jag det. Men huvudvärken gör mig ljuskänslig. Mina ögon vill dra ner mörkläggningsgardinerna. Men inte jag. Jag gillar att sova uppe bland molnen.
 
Ikväll har Daniel ett gäng fotbollsentusiaster här hemma. Chelsea-PSG. Matchen börjar snart och soffan är full. Chips. Öl. Korv. Ostkrokar. Försnack. Match. Eftersnack. Förväntansfullt sorl fyller huset. Zlatan är inte med. Han är skadad. Och därför tittar inte jag. PSG minus Zlatan och där föll mitt fotbollsintresse. Jag kommer att somna gott med ljudet av barndomsminnen från Skarpskyttegatan. När jag låg i min säng och somnade till ljudet av Sportspegeln som pappa alltid tittade på. Ville alltid hinna somna innan slutmelodislingan klingade ut. Tack, pappa förresten för cykeln. Fattar inte hur det gått till. Men den blev som ny. Superfin. Love u.
 
 
Mina sjukkompisar.
  

Direkt till gå

Kategori: Allmänt

 
Jag känner så väl igen mig i hennes blick. Den där när jag är trött, less, ointresserad och hungrig. Vill. Inte. Göra. Det. Här. Jag. Fattar. Inte. Vill. Inte. Ens. Fatta. Bläääääää. Typ.
 
 
Någon jobbig j**el  som vill en väl. Som man vet är snäll. Försöker förklara. Tålmodigt. Och så pedagogiskt som den förmår. Och man vill inte lyssna. Hjärnan gör motstånd. Jaget säger nej. Den lilla inombords säger nä äe. Vill sätta sig i ett hörn. Dra upp knäna till hakan och bara tjura för sig själv. Allt låter krångligt och jobbigt. Man vill bara ha en snabbiljett rakt genom fängelset till GÅ. En genväg. En knapptryckning och sedan klart. Stämpla ut.
 
Fastän jag inte är sur på den som försöker hjälpa till går det som inte att hejda sig. Förlåt att du kom i vägen. Jag uppskattar det egentligen. Liksom.
 
 
 

Kär lek

Kategori: Allmänt

 
McDonalds satt fint idag. Vi hann inte med något annat. 
 
Dom är så fina tillsammans. Lika som bär. Okomplicerad villkorslös glädjefylld kärlek. 
 
 
 
 
 
 
Solen gassade som sjutton idag. Ljuset flödar in i huset från alla håll och kanter. Just nu. Min favoritårstid. Så mycket härligt som är och väntar.
 

Knökfullt huvud

Kategori: Allmänt

 

Mitt huvud är knökfullt med intryck. Kan inte formulera en endaste tanke. Och absolut inte någon vettig rättvisande summering av helgen. Förutom att jag var lycklig. Och glad. För en helg har jag bara varit Ullis. Inte för att jag inte gillar den andra Ullis. Men ändå. Med vänner. På ett underbart hotell på Kungsholmen. Och en fin våning i Kristineberg. I ett vårvackert Stockholm. Jag och Challe räknade minutrarna på vår weekend från start till slut. "Åh klockan är bara sju. Det är bara fredag ännu. Vi har jättemycket tid kvar!" "Det är fortfarande bara fredag. Tjoho!" "Okej, lördagmorgon. Och vi har heeeeeela förmiddagen, eftermiddagen och kvällen kvar. Och sedan heeeeela söndagen. Jääääätttelång tid." "Söndag. Hmm. Men tåget går inte förrän tjugo över fem. Många timmar kvar." "Neeeeej. Två timmar kvar..." Tick tack. Tick tack. Tiden i vårt osynliga helg-sandglas rann successivt ut. Men jag njöt varenda liten dyrbar minut.
 

Och nu är jag enormt trött. Efter en intensiv dag på jobbet. Känslomässigt over and out. Tom i hela huvudet. Varenda liten cell. Empty. Pappa och Ossie dök upp ikväll. Och då piggade jag på mig. Han är så fin min pappa. Rolig. Inte på det sättet att han måste dra en massa skämt hela tiden. Men han är kul att vara med. Livfull. Kärleksfull. Och Ossie är pappas pyttelilla hund. Som väger några fjuttiga gram. Som en liten cheeseburgare. Ungefär. Lite hårigare bara.
 
 

Stoppa tiden

Kategori: Allmänt

 
 
Hemkörning. Mor och dotter hysteriskt letande efter kontanter medan pizzabudet tålmodigt står och väntar i kylan. Han vägrar komma in. Och vi plundrar en spargris. Till slut. Nöden har ingen lag. Pizzorna intas i sängen. Med Parlamentet och Björn Gustavsson. Henke nöjd ihopkrupen. Vi också. Ibland vill jag bara stoppa tiden. 
 
 

Galen i dig

Kategori: Allmänt

 
 
Iordningställer tidningar, vansinniga mängder papper och böcker. Rensar upp huvud och själ. Fick ett meddelande av D som jag skickade till honom någon gång den första tiden. Förälskelse är bra kraftfullt i all sin känslighet. 

"Till Daniel

Först nyfiken, glad och modig. Pirrig. Förälskad. Lycklig.
Hastigt överraskande, runt hörnet på vår ö. Genom ord. Först bara ord. Du och jag. Förälskelse. Samhörighet. Närhet. En del av mig. Som jag inte visste fanns. Hittad först nu.
Plötslig stark rädsla. Hugg i bröstet. Svårt att andas. Luften som förut bara var min.
Rädsla över allt att förlora. Obeskrivligt. Starkt. Okontrollerbart. Andnöd igen.
Lyckorus. Äntligen. Ändå, trots allt. Lugnet när jag hör dig andas. Lugnet och lyckan över att jag vet att Du finns. Oavsett. Det räcker just nu.

Från Froken_sot"