frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

I want me back

Kategori: Allmänt

 
Jag har haft några skitdagar. Mycket på jobbet. Mycket hemma. Mycket med mig själv. Velat trolla bort mig själv. Gömt mig i vår stora djupa soffa. "- Vars är Ullis?" "-Vet inte, jag har inte sett henne." High five. Från soffan. Låt mig vara. Prata inte med mig. Låtsas som jag inte finns. Tills det känns lättare. Som ikväll. Och igår kväll. Mamma gjorde mat, vallade mig på hundpromenad och kvällsöppet. Hittade en fin mjuk grönrutig skjorta. Och en vit. Mamma och jag i en dammig provhytt. Sedan kändes allt mycket härligare. Gulliga glada människor. En lite galen kvinna. Med en leksaksgitarr i en plastpåse. Som babblade på. Kunde andas igen. Och det är ju en förutsättning för att klara av vardagen. En propp som drogs ur. Som behövdes dras bort. Som satt lite fast. Om bara förkylningen kan dra så är jag nöjd. Nu Idol. Med Matilda. Twyla. Josefine förstås. Och Mollie. Vilka färger och läppstift. 
 
 

Tålamodsträning

Kategori: Allmänt

 
 
Det här med tålamod är inte min grej. Tyvärr. Hatar att vänta. Ovisshet. Stor utvecklingspotential här. Gräjt. 
 
 
Under tiden. Fin poster från riksutställningen "Gröna fingrar" på Länsmuseet 2002. Och några ljusstakar från Guldkroken. Livar upp mitt akademiska liv.
 
 
Skördat dessa skönheter idag. Mina ogröna fingrar har lyckats driva upp prima körsbärstomater. Trots allt. Trodde det var kört efter kalla juni. Men juli räddade tomatsituationen. Smakar och doftar ljuvligt. Och vackra är dom. Mina tomater.
 

Hämta hem

Kategori: Allmänt

 
Ibland behöver man checka ut. Ta en paus. Hämta energi. Hämta hem. Hämta mig. Efter en förändring. Nollställning. Jobb. Barn. Vardag. Så det har jag haft för mig. Det funkar. 
 
 

Fastedag åtta

Kategori: Allmänt

 
 

Dag åtta. Sista fastedagen är här. Imorgon får jag börja äta. Jag är glad och stolt. Det har varit roligt, men jobbigt. Trodde inte att jag skulle stå ut. På riktigt. Men nu är sista fastemåltiden intagen. Himla himla skönt. Nu blir det upptrappning, men det får gå snabbt för på lördag ska jag till pappa och äta kräftor. Och jag älskar dom där små röda hårda rackarna.

Kan jag rekommendera det här? Ja, jag tror det. Inte till barn och ungdomar såklart. Jag känner att jag mår bättre i kroppen. Fastan sägs rena kroppen från slaggprodukter, miljögifter, tungmetaller och plaster. Jag hade gärna haft svart på vitt att det är så. Stämmer det här så är det fantastiskt. Jag känner mig också renare, lättare och klarare faktiskt. Både i kroppen och själen. Lite Ctrl + Alt + Del över det hela. Snart kan jag slå på On-knappen igen.

Det har varit ett riktigt prov av min vilja. Jag har slitits mellan det starka jobbiga påstridiga matsuget och viljan att slutföra fastan. Det hjälpte att jag var nyfiken och motiverad.

Om du funderar på att prova rekommenderar jag att åka iväg någonstans i enskildhet. Alternativt att sällskapet också fastar. Det är olidligt jobbigt att se andra äta gott eller laga mat som man inte får äta. Åk till sommarstugan själv eller till ett hälsohem. Jag lovar att det underlättar.

Hitta en fastekompis att köra med. Det skulle jag tyckt om. Någon som fattar på ett ungefär vad som händer under fasteperioden.

Var ledig åtminstone dom tre första fastedagarna. När huvudvärken är som värst och din mage undrar vad du håller på med. Då är det inte kul att vara på jobbet. Inte särskilt skojigt att vara hemma heller.

Jag har lärt mig att jag ofta sysselsätter mig med mat. Att oroväckande mycket av det jag företar mig innefattar mat. Ofta av ren slentrian. Jag har än mer insett hur mycket jag uppskattar god mat. Att det är viktigt för mig. Mat är glädje. För mig. Inte bara för att bli mätt. Jag kommer att fortsätta äta all typ av mat. Men jag kommer äta ännu mer grönsaker. För det mår jag bra av. Kaffet får kanske stanna på hyllan. Just nu saknar jag det inte alls. Och så länge det är så är det rätt skönt att slippa det beroendet. 

Tusen tack för all uppmuntran, pepp och stöd under min fasta! Det har hjälpt mig att uthärda. Nu ska jag ladda inför morgonens frukost. Det ska bli så fantastiskt gott! 

 

Fastedag sex

Kategori: Allmänt

 
 
Dag sex (igår). Rätt less nu. Det medger jag. Men det flyter på. Så att säga. Jag känner mig lätt och förhållandevis pigg. Inte lika abstinensig. Men promenaderna går långsammare. Jag ska nog inte slösa energi i onödan. 
 

Fastedag fyra

Kategori: Allmänt

 
Dag fyra. Jag är fortfarande frusen. Jag går på någon typ av reserv. En jämn nivå ändå. Balanserad. Av någon konstig anledning. Jag känner mig lätt. Som om jag skulle kunna flyga iväg. Det händer något därinne. Jag känner det. Något bra. Som kroppen gillar.
 
Men jag är fortfarande väldigt sugen på mat och fikabröd. Fast inte längre kaffe. (Hoppsasteg!)  
Idag fick jag lov att baka en kladdkaka bara för att insupa den ljuvliga chokladdoften. Ogräddad. Mmmm. Nygräddad. Å gud skjut mig. Berusande dofter. Jag dök ner med hela ansiktet i godispåsen också. Och en del andra förnedrande val. Försöker att fokusera på varför jag gör det här. Frivilligt. Ibland kan jag inte riktigt påminna mig. Det var något med gifter och höststädning.
 

Ps. Ser ni minen på den stöttande maken? Han tycker att det här är så kul. Vad var det nu han sa? Det är både inspirerande och avskräckande. Skojigt. Ds.

 

Fastedag tre

Kategori: Allmänt

 
 
Dag tre. Smakabstinens. Konsistensabstinens. Sockerabstinens. Allt framstår som gott. Frestande. Dofterna förföriskt ljuvliga. Även det enklaste. Och hade det inte varit för att jag bloggat om min utmaning hade jag nu givit upp. Det måste jag medge. Det är svårt att stå emot lördagens trevligheter.

Det har visat sig att mycket av det jag brukar vilja göra inkluderar mat och dryck. Ska vi åka till Sågverket? Just ja. Ska vi bjuda någon på middag? Just ja. Ska vi ta en fika på stan? Men va fan. Det är en erfarenhet att så mycket kretsar kring god mat och fikastunder. För mig. Något att fundera på. Eller jag vet inte. Jag älskar mat. I princip all mat. I alla former. Gillar att laga mat (inte alltid såklart). Gillar att äta mat. Njuter av varje tugga. Det underlättar såklart inte. Men huvudvärken har lättat. Istället fryser jag. Är blå om läpparna. Så jag går omkring med extrakläder. Mössan åker på igen. Hemmavid. Får extrakramar. Rör på mig. Men bara lågintensiv träning. Promenerar. Vilar. Tjoho för att jag tror att värsta dagen är över.

 

Det spårar

Kategori: Allmänt

 
 
Det börjar gå åt fel håll. Tanken var att jag ikväll skulle börja min nertrappning inför fastan. Det gick inte som jag tänkt. Jag gör tvärtom. Spårar ur kan man säga. Äter massor. Dricker vin. Äter chips. Godis. Helvete.
 
Så jag tänker. Jag struntar i nertrappningen. Jag går rakt på hårdvaran istället. Rakt in i fastan. Sex dagar. Ska jag juica, äta grönsaksbuljong (jo, man skedar i sig buljongen) och dricka massor av grönt utrensande te. Tjoho. Vad jag ångrar mig. Men juicen är öppnad så nu kör jag. Kaffedetox blir det också. Just nu känns det här som en mycket dum onödig idé. 
 
Strax innan kändes det som ett roligt äventyr. En utmaning. Rena kroppen. En reload. Vi får se. Jag prövar. En dag i taget. Hummmmm.
 
 

Paddla sup

Kategori: Aktiviteter

 
 
Har ni testat och paddla sup någon gång? Ni vet en sån där surfbräda som man står upp och paddlar på. Det ser så skönt ut. Glida fram. Lugnt och stilla. Se saker och ting från ett annat perspektiv. Paddla på upptäcksfärd. Se nya saker. Platser. Själv. Andas frisk luft. Det var vanligt på Hawaii. Suppa runt bland jättesköldpaddor och valar. Men jag provade aldrig. Kom inte ens på tanken. Idag var det min premiärtur. Superkul. Verkligen. Bra balans-, bål- och armträning. Men mest av allt riktigt härligt. Rekommenderas! Tack, familjen Hedlund som gav finfina lektioner. Och hejarop.
 
Ps. Man kan stå upp och ner på den också. Ds.
 
 
 
 

Happy pride

Kategori: Allmänt

 
Tänk att vara jagad. Iakttagen. Smutskastad. Hotad. Misshandlad. Hånad. Skrattad åt. Av så många. Oftast helt okända människor. Som inte känner dig över huvud taget. Det är obegripligt. Att det förekommer. 2014. Sverige.
 
Glad och stolt. Över att vara jag. Kanske inte varje dag. Det medger jag. Men mer och mer för varje år som går. Det borde vara allas rättighet. Att tillåtas vara sig själva. Gilla sig själva. Utan dömande eller fördömande åsikter, synpunkter, skällsord, blickar och förnedrande handlingar. Eller icke-handlingar. Hur rädd eller provocerad någon annan än kan bli.

Är vi så rädda? Att vi inte klarar av olikheter. Var försvann vår empati? Förståelse. Vår nyfikenhet? Vår mänskliga förmåga. Den vi briljerar med.

Jag är först och främst människa. Jag vill inte kalla mig hetro. Eller homo. Eller bi. Jag är så mycket mer än så. Vissa dagar är jag allt jag kan tänka mig. Drömmer om. Andra dagar ingenting. En grå liten mus. Bara ensam och tom. Vem jag älskar eller har sex med definierar inte mig. Det är mitt val. Min ensak. Mitt privata val. Mitt liv. Inte din ensak. Min. Bara min.

Jag gillar medmänsklighet. Kärlek. I alla dess former. I alla dess olika färger. Vänlighet. Respekt. Det finns inget så provocerande som när någon inte respekterar någon annans jag. Som har sanningen i sin hand. Facit för hur allt bör vara för att vara rätt. Alla goda argument. Ur ett trångsynt föråldrat förlegat fördomsfullt perspektiv. Med ett förutbestämt mål. Ett mål som passar in i mallen. Klipp-dockan. Men det är verkligen inte någons sak att lösa.

Låt mig älska vem jag vill. Så länge jag låter dig älska den du vill. Det borde vara så enkelt. Happy pride, alla ni modiga därute!

 

 

Förvirrad nattfjäril

Kategori: Allmänt

 
 
Alla barnen är på plats. För första gången i sommar. Äntligen. Plus Isaacs kompis Alex. Mamman har PMS och har slängt sig i soffan. Hon tar ihjäl varenda mygga som sätter sig i närheten. Hon kommer krypa bort till sängen inom kort. Läsa en sida i boken. Somna med boken över bröstet. Och med tänd lampa. En förvirrad nattfjäril som flyger runt i lampskärmens ljus. Värmen är utmattande. Och näe, hon klagar inte. Det är ett konstaterande. 
 

Imorgon ska jag inte dricka lika mycket

Kategori: Allmänt

 
 

Att vara på badstrand och dricka kaffe hör som ihop. Tycker jag. Men är egentligen inte en särskilt bra kombo. Om man inte är superbra på att hålla sig. Och det vill jag inte säga att jag är. Alltså, imorgon mer vatten. Mindre kaffe.

Varit med min Isaac idag. [Hoppsa-steg] Som förälder kommer man till slut till en punkt när man vill ha mer av sitt barn än vad barnet vill ha av sin förälder. Och det är bara att vänja sig. Det är ju precis så det ska vara. Jag vill ju att mitt barn ska bli självständigt och vara så trygg i sig själv och i relation till mig att hen "vågar" lämna mig. Att det känns bra. Men oj vad det river och drar inombords. I mitt föräldra-hjärta. Jag irrar omkring tankemässigt. Jag måste tänka "backa, backa, backa" en miljard gånger för mig själv. Hur ska jag vara? Hur ska jag göra? När ska jag kliva fram? När ska jag det inte? Vad är bra? Vad är normalt? När ska det börja kännas naturligt? Hjälp. Behöver gå tonårs-skola för närhetstörstande föräldrar. 

 

Knut att lösa upp, eller?

Kategori: Allmänt

 
Filmdag. Ligga-i-soffan-och-gäspadag. Daniel viker tvätt. Och jag ligger och gör ingenting.
 
Önskar jag vore lika avslappnad som förälder. Att jag vore mindre ängslig. Det är ju ingen tävling. Det finns tack och lov inget VM i föräldraskap. Även om det ibland känns så. Jag är jag. Jag gör så gott jag kan. Jag är långt ifrån perfekt. Varken som människa eller mamma. Jag gör en massa fel som förälder. Jag gör en massa rätt också. Jag önskar jag kunde se det mer. Allt jag gör som är bra. Som är fantastiskt. Jag önskar jag kunde känna mindre skuld. Jag har inte ens någon som skuldbelägger mig. Varför letar jag hela tiden efter en knut att lösa upp? Varför letar jag hela tiden orsaker till att saker är som det är? Hos mig själv. Varför letar vi efter syndabockar? Hos oss själva eller hos andra? Varför kan vi inte bara försöka göra vårt bästa? Vara lite snälla. Utan att analysera rätt eller fel hela tiden? Och vara nöjd med det. Slappna av och hänga med. Typ. För när det kommer till relationer och känslor funkar det inte särskilt bra med en klassisk problemlösning. Det funkar till och med ganska dåligt. Man kommer aldrig framåt med den strategin. Man hittar liksom aldrig den där knuten. Som man ska kunna lösa upp. Som kommer att lösa alla problem. Och om man tror att man hittat den. Då kan man vara rätt säker på att man antagligen är helt fel ute. Och så där kan vi hålla på. Hela livet ut om vi inte kommer på en mer lyckosam strategi.   
 
Mer kärlek, förlåtelse och humor. Det kan vara receptet. Men jag är inte helt säker. Hur gör man, liksom?
 
 
 
 

Magiska hörlurar

Kategori: Allmänt

 
 
 
Tankat Isaac hela dagen. Himmel och pannkaka vad jag behövde det. Vi kanske. Nu ligger jag i soffan och önskar bort alla ljud. Och där kom Daniel med ett par magiska hörlurar som på riktigt trollar bort allt ljud. Otroligt. Bose Acoustic Noise Cancelling @headphones. Hur är det möjligt? Hur går det till? Ren och klar tystnad. Jag ser att Olivia står och viftar och pratar med mig. Men jag hör verkligen inte ljud av vad hon säger. Magic! Nu ligger han på plus. Kompenserar helt klart för alla de (o)ljud som Daniel orsakar. I vanliga fall. Den här manicken borde helt klart finnas i varje hem. Där man är fler än en. Amen.
 
 

Skit-spel-listor

Kategori: Allmänt

 
Men vad i helvete lyssnar vi på. Utbrister jag. I bilen. Daniel ler. På displayen. Arja-Fucking-Saijonmaa. Det är inget fel på henne, men "Jag vill tacka livet" är ingen favorit. Inte idag. Och ingen annan dag. Kanske i en version av Agnes. Kanske. "We built this city" dundrar ut i högtalaren två minuter senare. Och därefter " Never ending story". Näe, men nu fan få det räcka. Stanna bilen. Jag måste av. Vilken himla  skit-spel-lista. Idag är jag en leopard. På bettet. På gång. Så att säga. Grrrr.

 

Dagen till ära iklädd leopardbralla. Fyndad second hand. 

Gillar inte maggot

Kategori: Allmänt

 
 
Tre jobb-mötes-föredrags-dagar. Utdragna tre dagar. Långa. Intensiva. Som bara den. Men roliga. Min son har praoat hos mig idag. Det trodde jag inte. Själv praoade jag på Ringströms. Hämtade maggot i kylen som låg i källaren. Gillar inte maggot. Något har hänt. Son och dotter har varit sociala några dagar. Tar chansen. Passar på. Hoppsa-steg inombords. Ligger nu uthälld i soffan. Kollar hur världen haft det. Känner mig trött och lycklig. Levande. I allra högsta grad. Men uthälld. För en stund. Älskad. För alltid. Hoppas jag.
 
 

Skavfötters på morgonkvisten

Kategori: Allmänt

 
Skavfötters med Daniel på Hemsön. Skavfötters som när vi var barn. Det liggs för lite skavfötters i vuxen ålder. Det är min erfarenhet. Så här långt. Jag gillar friheten det ger. Lagom närhet och värme när man försöker vakna till. Och det är en sådan morgon när man behöver lite space. Vilket jag nästan alltid behöver. Surget som jag är. På morgonen. (Det måste ju ändå vara bättre att vara surget en stund på morgonen än att gå runt och vara en sur-jävla-get hela dagarna.) Tjing!
 
 
 

Hello monday

Kategori: Allmänt

 
 
Att vakna upp på morgonen är en stor utmaning. Med en stor vit-och-svart-fläckig hund i sängen kanske det borde vara än svårare. Men icke. Han är glad och pigg för oss båda. Och han smittar mig. Precis som barnen gjorde när dom var små. Hoppandes och skrattandes i sängen.
 
Varje frukost firar jag med FRIGGS-te. Ingefära och citron. Eller kamomill. Milt och renande. Återkommande på schemat. 
 
Ps. Jag har börjat läsa en barn- och vuxenbok som som skiljer sig från mångden. Jätterolig. Återkommer. Ds.
 

Avgiftning pågår

Kategori: Allmänt

 
 
Nu är det tid att stå på egna ben. Det får bära eller brista. Jag känner mig stark och mår bra. Jag har lärt mig hantera det jag är mitt uppe i. Ställts inför. Känner mig lugn. Även om jag just nu svajar jag lite. Jag vet att det måste vara så. Jag är beredd.
 
Men jag är trött på att vara förkyld. Jag blir bra korta sekunder (känns det som). Jag överdriver, jag vet. Sedan är det någon som hostar på mig. Nyser. Och jag blir smittad igen. Familj, vänner och kollegor. Kanske smittar jag mig själv. Antagligen. Men oavsett blir jag himla less på det. Så jag har gjort mig en avgiftningssmoothie i dubbel bemärkelse. Nu jävlar ska skiten ut. Och jag ska bli pigg. Och ni som är krasslig håll er ur vägen. Låt oss bli friska. Först. Sedan kan vi ses. Eller hur?
 
Mixad mango, färskpressad citron, bladspenat, avokado och vatten. Fuskat lite och köpt frusen avokado och mango. Men det är lättsamt och smoothiesen blir kall och krämig. Lite sorbet. Håll tummarna nu.
 
 
 
 

Deklarationspapper försvunna

Kategori: Allmänt

 
Men skoja inte med mig. Jag har gjort en sådan där snabbstädning igen. För någon vecka sedan tror jag. Det skulle väl antagligen komma någon. Och jag ville inte ha en massa papper framme. Så jag gömde dom på något smart ställe. Som jag tyvärr inte kan komma ihåg vart det ligger. Just nu. Jag har gått igenom alla tänkbara smarta-gömställen jag kan komma på. Men jag var tydligen lite mer sofistikerad den här gången. 
 
Hepp! Nu har jag hittat det. I en prydlig hög på mitt skåp. Kuvertet var mycket litet och vitt. Fick för mig att det skulle vara stort och iögonfallande på andra sätt också. Jag har sms:at Skatteverket. Behövde inte ens skriva okej. En sifferkombination för min underskrift. Till ett litet nummer. Inget frimärke. Inget cyklande till Skatteverkets postlåda. Det kan jag i och för sig sakna lite. Åtminstone förr i tiden var det ju lite folkfest när man lämnade in deklarationen. Man kom cyklandes. Och det var folk överallt. (Det här var i och för sig i Stockholm). Många andra cyklade också. En hel del folk spankulerade fram i klungor. Och många satt i långa bilköer. Bilar som kröp fram mot Skatteverkets lokaler och deklarationslådor. Korvgubbar överallt. Herregud, var det till och med lite musik?! I alla fall i mina öron. Men att bara sms:a känns också bra. Tre dagar före sista dagen. Bara lite förhöjd puls innan det lilla kuvertet kom fram. Knapp synbart.