frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

I'm lovin it

Kategori: Aktiviteter

 
 
Vi är hemma igen. Efter ett fantastisk höstlov i Turkiet. Tillsammans en hel vecka. Utan avbrott. Utan störning. Utan skola och jobb. Utan kompisar. Utan internet (så gott som). Utan vardagen. Vi tänkte hela tiden att nu har vi si och så lång tid kvar av resan. Att vi verkligen skulle njuta. Ta tillvara på varenda sekund. Men det går ju inte. Det är svårt. Tiden rinner iväg. Så snabbt. Hur närvarande man än är. Resan i tiden kommer man inte ifrån. Den blir så tydlig. Hur mycket vi än vill stoppa den. Frysa vissa ögonblick. Det funkar inte. Vi fortsätter vidare till nästa ögonblick och nästa. Och i bästa fall. Samlar vi på oss mer och mer tid. Mer och mer härliga minnen. Min make är bra på det där. Att piffa till livet. Även i vardagen. I det lilla. Göra det bästa av det mesta. Med det som är möjligt. Och resan den fortsätter ju. Var man än är och vad man än gör. Det är bara att hänga med. Och njuta.
 
Vi har solat, badat i grönturkost varmt medelhavsvatten, åkt på en hisnande parasailingtur högt upp i skyn (höll i mig hårt i dom på hög höjd små små banden), åkt galet snabb vattenskoter och gått på hamam och manikyr. Ätit massor av god mat. Vårt hotell var smockat med tyska pensionärer. Bland kluckande vågor och avlägset dunk från strandspel hördes därför en hel del tyska. Min högstadietyska kändes långt bort. Den funkade så där att gräva fram. "Die katze trinken vielen milch?" Komsi komsi. Otto Albrecht, var är du? Kom och hjälp mig. Tyskarna pratar på som om alla kan tyska. Vilket många också gör. I och för sig. Min gamla tyskalärare var en hejare på att stå och gå på händer under våra tyskalektioner. Varför kunde han inte lärt ut det här med handstående istället? Tro om han står fortfarande. Hoppas det.
 
Och vad händer då efter en vecka i det turkiska paradiset? Jag blir såklart magsjuk. Det ligger i farans riktning. Jag vet. Den klassiska turistsjukan. Antar jag. Vem vet. Lovely. Hur som helst. En ofrivillig fasta har jag fått. Jag har inte kunnat äta på tre dagar. Tackar någon däruppe för att det hände på hemmaplan. Mycket bra. Tack tack.
 
Hemma snöar det. Det ska snöa två till tre decimeter idag. Tänk att livet är så fullt av kontraster. I lördags badade jag i varmt Medelhav och idag tar jag fram dunjackan och drar på mig mössan. I'm lovin it.
 
 

Blåsväder

Kategori: Allmänt

 

Gula löv virvlar omkring överallt. Därute. Det blåser. Vet inte om jag tycker om när det blåser. Det går liksom inte att klä sig så att man inte fryser. Både regn och blåst. Och inatt undrar jag om inte taket lyfte igen. 

Igår fick jag guidning på umemål hur man tränar bort tankar om att mjölksyran bränner i låren. Att det gör ont. Att jag vill ge upp. Medveten fokus på det andra. Hur handen ser ut när jag står i  solkrigaren. Dom lätta armarna. Andningens skiftning beroende på rörelse och ansträngning. Lättnaden i bytet från en position till en annan. Och så vidare. Varför skulle den ena tanken vara bättre eller sämre än någon annan? Bara notera. Inte värdera. Försökte tänka likadant när jag tränade att stå på händer i Hollow Back. Andas andas andas. In genom näsan. Ut genom näsan. Låta tankarna flyta iväg. Och under avslappningen kändes det verkligen som jag var en barkbåt som guppade omkring försiktigt på vattenytan. Förbereder mig mentalt på ledighet med barnen och Daniel. I värmen. Ska definitivt guppa omkring. Som en barkbåt. Eller två. Dagens uppgift blir att packa. Och det är inte lätt.

 

 

Bakläxa på HB, stå längre ut från väggen. Skjuta ut bröstet och svanken. Hepp!

 

No KBS

Kategori: Allmänt

 
 
Nu är Daniel på gång igen. Han är i fixartagen. Monterat en garderob till mig. Fina långa liljor en vanlig tisdag. Men nu håller han på i källaren igen. Det gör mig lite nervös. Han menar att vi måste rensa och städa. Han tycker att det känns bra inombords. Hjälp. Nej tack. Inte i år. Kanske 2017. Om det är dåligt väder. Om ni ser något på KBS, köp det inte. Han får säkert inte sälja det för mig. Ni kan alltså inte hävda god tro. Okej?
 

Höstklappar

Kategori: Allmänt

 
 
Vi har ju inte längre något djur här hemma. Kissen dog och Henke fick lov att lämnas bort. Saknar honom varje dag. Min kompis och kompanjon. Världens finaste och roligaste hund. Kärleksfullaste. Snabb som vinden. Massor av muskler. Han kunde till och med yoga med mig. Men han har det bra. Det vet jag. Och fördelarna väger över. Helt klart. Jag ångrar mig inte. Men saknar honom, det gör jag.
 
Idag har vi varit och tittat på kattungar. Nio supersöta små kattungar. Drygt tre veckor gamla. Himmel. Vi skulle välja ut två kattpojkar, men det blev två kattflickor. Vad vi kan se. Två små fjunbollar. Som vinglade omkring, lekte och sov om vart annat. Olivia fick bestämma. Jag kunde ha tagit alla nio. I december kommer dom till oss. Som en tidig fantastisk julklapp. Till hela familjen. Längtar.
 
 

Date på 7-Eleven

Kategori: Allmänt

 
Date med maken imorse. Dubbeldate. Först hemma. Och sedan i Stockholm. En promenad längs vattnet vid Stadshuset. Han bar min portfölj. Visade mig vägen. En latte i fönstret på 7-Eleven. Sedan försvann han iväg i sin taxi. Välputsade skor och fin kostym. Hans blonda kalufs. Glad. Och jag är glad att han fortfarande är så omtänksam och kärleksfull. Mot mig. Mot mina barn. Varje dag. Rädd om oss. Hoppas att jag då och då ger tillbaka. Morgontrött tjurig surget som jag är. 
 
Apropå surget. Suttit länge på tåget nu. Försökt att inte störa mig på den stora killen bredvid mig som låter genom näsan, luktar urin och något mer oidentifierbart. Försökt tänka bort tjejen längst ner i hörnet som pratar högt i sin telefon om jobb och privatliv och tror att alla andra är intresserade av att lyssna. Försökt att tänka bort alla som är sjuka och sitter och hostar halsen av sig. Så jag har lusläst Kupé. Den faktiskt riktigt roliga tågtidningen. Och enligt källa hatar Fredrik Lindström Ångermanland. Mäh. Tänkte jag. Inte jippie-yeay-varje-dag-landskap, men ändå. Varför då? Hata är ett himla starkt ord. Kan han verkligen ha sagt så? Det förtjänar vi inte. Snart hemma. Tack gode gud.
 
 

Höststädning

Kategori: Allmänt

 
Fina höstlöv som faller mot backen. Just nu. Älskar hösten. Älskar alla årstider. 
 
 
Ibland chockar man sig själv. Först maler jag en bok fram till 16.00. Så jävulskt spännande. Sandmannen av författaren Lars Kepler. Sedan är jag helt slut (mentalt). Vi går ut för att bära in utemöblerna. Och vad händer? Jo, jag får för mig att jag ska beskära alla buskar i trädgården också (inte alla, men många). Dom stora. Och sedan högtryckstvätt av utemöbler och terassen. Himla bra. Otroligt skönt. Nu får det komma kallgrader och snö. Jag är redo. På Willys säljer dom redan julkalendrar. Japp. Snart är det dags. Men först ska vi ha höstlov i Turkiet. Jag har lovat mig själv att det inte blir någon pepparkaksdeg förrän efter resan. Någon gräns måste jag ha. Och där går den.
 
 
Daniel på mattan. 
 

Meet cute

Kategori: Allmänt

 

Idag var jag med om ett meet cute. Ja det kanske inte var ett riktigt meet cute, men nästan. Det kändes som så. Och då räknas det tycker jag.

Jag kommer och går på en gata i staden där jag bor. Då möter jag min syster som kommer i bil söderifrån. Jag viftar och hejar. Stannar upp och vänder mig om för att gå över till hennes sida. Då ser jag att min mamma kommer i bil norrifrån. Och stannar bredvid min syster. Mäh. Oväntat. Roligt. Och en smula fantastiskt faktiskt. Mitt i vardagen. Tre liv. På väg åt skilda håll. Men dras till samma mittpunkt. Vid exakt samma tidpunkt. Tre pusselbitar. En familj. Min lilla familj. Love it. Älskar att bo i en liten stad. På det sättet. Och på en del andra sätt.

 

Wroom

Kategori: Allmänt

 
Borde det inte heta Krammfors? Eller borde Kramm heta Kram? Eller har det som redan bytt namn?
 
 
Jag har så många fördomar om Kramfors. Av det negativa slaget. Och av ren tradition. Fast inte illa ment egentligen. Brukar oftast swisha förbi. I bil. Hej Domus. Hej Kramm. Hej Frasses. Wroom. Hej då.

Igår bodde jag på Hotell Kramm. För första gången. Jag gick en promenad längs Kramforsån. Såg finfina fiskar faktiskt. Och finfina fiskevägar. Vackert var det i höstregnet. (Superblöt och superkall, men det hör ju som till den här årstiden.) Åt en riktigt god middag på hotellet. Lokalproducerat. Både laxen och kossan. Och grönsakerna och potatisen. God service. Tack, Kramfors. Över förväntan. Kanske kommer jag i framtiden inte alltid bara susa förbi. 

Tusen hagar

Kategori: Allmänt

 


För väldigt länge sedan var jag en hästtjej. Bland många andra. Det har gått ungefär 18 år sedan jag sist satt ordentligt på hästryggen. Det är lång tid. För dom stackars borttynade ridmusklerna.I helgen fick dom sig en omgång. Två dagars ridläger på vackra Skästa gård utanför Västerås. Bland tusen hagar.
 
Dom senaste dagarna har jag gått som Zeb Macahan. Möjligtvis lite långsammare (även fast han väl också gick ganska långsamt. Och jag förstår honom). Aj. Det känns både här och där. Men min hästsjäl var lycklig. Vilka underbara djur. Underbart stall. Underbar ridinstruktör. Underbar gård. Underbart väder. Underbar hästdoft. Och framför allt, underbara vänner.

Ps. Hörde talas om en OS-deltagare i dressyr (eller hoppning?!) som är 77 år. Jag och Challe har då 34 år kvar att förbereda oss. Det är ju skitlång tid. Jihaaa. Ds.
 
 

Am I dreaming

Kategori: Allmänt

 
Äntligen på fötter. 
 

 

Jävlar vilken underbar höstvind. Är det höst ska det kännas och höras tycker jag. Det ska vara friskt i luften och det ska susa i björkarna. Ibland får den ta tag i mig. Och sedan smiter jag inomhus.

Städat in hösten och vintern idag på Hemsön. Jag och Edvin hann plocka svamp och skörda mandelpotatis (jippie, det funkade faktiskt!) också. Gula bruna och jordiga fingrar. Och såklart lite huvudstående i blåbärsriset. Helt naturligt. Or not. Men kul och vem är helt normal? Ps. Såg precis en 27-årig huvudrollsinnehavare göra huvudstående i en film. Har aldrig sett det förut. Am I dreaming or getting insane? Ds.

 

 

I want me back

Kategori: Allmänt

 
Jag har haft några skitdagar. Mycket på jobbet. Mycket hemma. Mycket med mig själv. Velat trolla bort mig själv. Gömt mig i vår stora djupa soffa. "- Vars är Ullis?" "-Vet inte, jag har inte sett henne." High five. Från soffan. Låt mig vara. Prata inte med mig. Låtsas som jag inte finns. Tills det känns lättare. Som ikväll. Och igår kväll. Mamma gjorde mat, vallade mig på hundpromenad och kvällsöppet. Hittade en fin mjuk grönrutig skjorta. Och en vit. Mamma och jag i en dammig provhytt. Sedan kändes allt mycket härligare. Gulliga glada människor. En lite galen kvinna. Med en leksaksgitarr i en plastpåse. Som babblade på. Kunde andas igen. Och det är ju en förutsättning för att klara av vardagen. En propp som drogs ur. Som behövdes dras bort. Som satt lite fast. Om bara förkylningen kan dra så är jag nöjd. Nu Idol. Med Matilda. Twyla. Josefine förstås. Och Mollie. Vilka färger och läppstift. 
 
 

Nya mattan

Kategori: Allmänt

 
 
Stannar upp. Lägger mig ner. På nya mjuka stora mattan. Den som alla gillar. Det är lunch. Och jag är hemma. Solen lyser. Höst ute. Friskt. Vinden ruskade om min kappa på vägen hem från jobbet. Sköna halsduken höll om.
 
Hans ögon glittrar. Blinkar. Sommarblond kalufs. En paus. Som mellanrummet mellan in- och utandning. Som om tiden faktiskt stannar. Andningen hittar ner i magen. Trivs. Vilar. Mer glitter. Mer paus.
 
Sedan springer jag iväg. Mötet jag måste hinna till. Första beslutet i det nya. Ett lätt sådant. En personalare som kliar sitt hår över min förfrågan om semester. 17 dagar extra. Näe. Jag tror inte det. En skinnväska som enligt min kollega kanske behöver åka på hälsohem. Middag med alla barnen. En mjuk kram. På huvudet mest hela kvällen. Och den kladdigaste kladdkakan ever. Pianospelande barn. Som en riktig jäkla julafton. Bara fikonet som fattas. Peppar peppar. Natti natti.
 
 

Wåhlin och Hjelm

Kategori: Allmänt

 
  

 

Daniel vill slita upp vårt golv. I stor-hallen. Den utan förvaring som har massor av dörrar och dörröppningar. Där man kan stå och hälsa välkommen. Eller dansa i ring. Men inte lägga ifrån sig vantarna. Förutom på golvet. Den hallen.

 

Det är i och för sig spännande att se vad som döljer sig där under. Det ursprungliga golvet. Stora klinkerplattor enligt ritningarna från 1937. Duktiga arkitekterna Wåhlin och Hjelm visste nog vad dom gjorde. Redan 1937. Jag gillar allt annat som är original i huset. Frågan är om plattorna ligger kvar. Och om dom är i bra skick. Det hade varit schyst med en statusuppdatering om det. Hälsocheck. Men det finns bara ett sätt att ta reda på det. Bryt it up.

 

Okej, Daniel. Du får köra. Om du fortfarande vill och kan. Det kanske blir kallt i vinter. Men jag har gott om tjocksockar. 

 

Hawaii-juice och Tove

Kategori: Allmänt

 
 
Hela familjen drar runt på förkylningar. Inte så farliga, men onödiga och irriterande. Efter fastan blev jag lite less (väldigt) på alla juicer. Det var köpejuicer, men det splillde liksom över på mina riktiga goda nyttiga. Nu är jag igång igen. Dagens vitaminkick gjordes på ananas, apelsin och citron. Den smakade Hawaii. Och vem älskar inte Hawaii?
 
Spana in senaste numret av Retro som har ett helt nummer tillägnat Tove Jansson som skulle fyllt 100 i år. Hon var så mycket mer än sina muminfigurer och sagor. Vilken konstnär. Arbeta, älska och leva var hennes melodi. Hennes hem och atelje i Helsingfors var bohemisk och härlig. I love it!
 
 

In i dimman, eller?

Kategori: Allmänt

 
Jag har spenderat två dagar uppe i dimman. På Södra berget hotell & resort i Sundsvall. Tittar på Åkesson i kvällens utfrågning och undrar för mig själv hur det är möjligt att så många svenskar befinner sig i dimman. Som inte genomskådar SD eller som rättfärdigar en politisk uppfattning som inte är medmänsklig. Har vi blivit den moderna tidens dåtida Tyskland? Har vi glömt vår historia? Har vi inte lärt oss någonting? Vad fan är det som händer?
 
Idag lättade dimman över berget. Nya bron tittade fram. Imorgon ska jag pröva den. Håll gärna tummarna för att den håller. Det kan inte skada. Håll gärna tummarna också för att dom flesta svenska medborgarna tar till vara på sin rätt att rösta och gör den skillnad som så väl behövs. Låt oss bygga lite fler broar. 
 
 
Ps. Nya yogainstruktören Emelie på Sportsgym var grymt bra. Hurra! Ds.
 

Gröna linjen

Kategori: Allmänt

 
 
 
Inte en till jäkla bild på henne på huvudet. Eller yogandes i övrigt. Jag förstår om ni blir less på mina bilder. Särskilt om ni inte ännu själv kan stå på huvudet. Eller inte alls är intresserade. Alla snöar vi in på något. Och det är precis så det ska vara. Jag älskar att stå på huvudet. Jag mår bra av det. Jag blir hög av det. Jag blir glad av det. Småler fånigt, ni vet. Jag får samma känsla som efter ett löppass. Ni skulle säkert också få det. Prova! Om ni är nyfikna. Och bilderna blir mycket roligare. Tycker jag. Och det är ju huvudsaken. Eftersom det är mina bilder. Det hade varit skoj att visa fler bilder på barnen. Men då blir jag lynchad, så det funkar inte tyvärr. 

Jag fick en fråga om yoga främst handlar om att stå upp och ner. Det var ett skämt såklart. Yoga innefattar såklart så mycket mer än huvudstående. Det finns oändliga möjligheter och variationer på utövandet. Yoga handlar främst om att titta inåt, skala bort omgivningen och det gör man bäst genom andning och utmanande övningar. Hitta sina gränser. Och öva. Bilderna tas därför oftast efter ett yoga. 

Jag brukar ju tjata om mina juicer också. För er som är sugna att hoppa på den gröna linjen finns nu råsaftcentrifuger från Philips att köpa till bra på ICA Maxi (i vart fall i Härnösand). 499 kronor istället för 999 kronor ordinarie pris. Supertillfälle! Det är så gott och man blir så pigg. Eller piggare i alla fall.

Idag kom hösten till Norrland. Små fina gul-beiga höstlöv låg på stigen imorse. Och jag hann upp och ut innan molntäcket drog in. Jippie!

 

Marmelad i min trädgård

Kategori: Allmänt

 
Plockat ner en del av våran megaskörd av plommon från trädgården. Första året vi får plommon på trädet. Och det är helt fullproppat med dom. Vackra blålila. Goda. I helgen ska jag göra marmelad. Tänkte jag. Romantiserar det här med att skörda och göra marmelad, sylt och mos. Men håll med. Det är så jäkla rejält. Odla och göra något bra av det. Känns fint i hela kroppen. Och smakar godare än det man köper hem från affären. Som om man gått väldigt långt och inte ätit på evigheter. Typ. Och både ekologiskt och närodlad. Jackpot.
 
 

Day off

Kategori: Allmänt

 
 
Vissa dagar är sådär. Jag går och kollar efter Kitty hela tiden. Väntar på att hon ska dyka upp. Där hon brukar sitta och vänta på mig. Hör ett av barnens förtvivlade rop. Det var en katt. Jag vet. Dom är till låns. Oftast rätt så kort tid. Men ändå. Hon var så fin. Vi gillade henne. Och hon gillade oss. Hon borde fått leva ett mycket längre liv.
 
Hösten är här nu. Det är friskt ute. Svalt. Det funkar inte bara med t-shirten längre. Det är läge att ta fram det stickade. Borra in och ner sig i ulltröjor, halsduk, vantar och tjocksockar. Och mössor såklart. Det är lite härligt. När man väl släppt taget om sommaren. 
 
Lördagsmys med styrketräning här hemma på kvällskvisten. Fördelen är att kunna slänga sig i sängen mellan seten. Om man kan ta sig upp till nästa set. Vill säga. 
 
 
 
Snabbvisit på Hemsön idag. Potatisen är fortfarande inte färdig. Trodde det var omöjligt att misslyckas med att odla potatis. I guess not.
 

Väntar snö

Kategori: Allmänt

 
Det här med årstider är härligt men smått förvirrat. Vintertid och sommartid. Förvirrar kroppen. Det vore bättre att justera arbetstiderna efter ljuset istället. Hela jag vill sova mer när mörkret kommer. Hinna vara ute medan solen är uppe. Jag njuter av det nya och drar ut på det gamla. Gäller nog mig rent generellt. Sätter gärna på mig varmare stickigare kläder på hösten men vill inte ta in alla utemöbler. Vissa får vara kvar till första snön har fallit. Och det är så fint. Mötet sommar och vinter. Kontrasterna. Då och nu. Sedan är jag redo för avsked. Så nu väntar jag på snön. Innan dess njuter jag av sommarmöblerna. 
 
 

Ett plus ett är fem

Kategori: Allmänt

 
 
Jag sitter på ett ställe hemma där man kan låsa dörren inifrån. Utanför står två ylande pratande hundar. Dom ylar värre och värre. Henke och Askot. Världens finaste pointerhanar. "Jag kommer snart!" ropar jag. Men då tilltar ylandet ännu mer. Dom har en egen liten hundsymfoni. Där utanför. Resten av huset är tomt. Jag ger upp. Det här med att "kan man ha en kan man ha två" tycker inte jag stämmer. Som om den andra bara följer med lite omärkt på sidan. Inte riktigt. Två är dubbelt så många. På alla sätt. Minst. Två som drar. Åt olika håll. Två som ylar. Mer och mer. Två som bajsar. Men inte samtidigt. Två som vill gossa. Sitta i soffan. Två som vill sitta i knät. Samtidigt. Ligga i sängen. Som springer fram och tillbaka. Det är som att säga att ingen eller noll och en är nästan samma sak. Och det är det ju inte. Stordriftsfördelar kanske är en smula överdrivna. Men det är mer att tycla om och det är bra. Jag gillar dom. Henke och Askot. Dom gillar mig. Dom gillar varann. Och dom är roliga. Samspelta. Otroligt kärleksfulla och sociala. Dom har sällskap av varann. Så vi njuter en smula trots ylandet och dragandet av mig som en vante efter.