frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

Lite smått och gott

Kategori: Allmänt

 
 
 
Väntar på att min dotter ska komma hem. Det är sent. Vill inte somna innan hon är hemma. Jag ska dessutom hämta henne så det underlättar om jag håller mig vaken. Jag bakar en kaka. För att jag gillar att baka. För att jag för en gångs skull har tid. Brukar inte ta mig den tiden. Sabbade såklart glasyren. Hade inget florsocker. Och i receptet stod inte vad man kunde använda istället. Och skit-internet stängde ner när jag skulle panik-googla på det.

Tänker på vigseln jag var på igår. Det var fint. Bruden strålade. Och såklart brudgummen. Gillade brudens retro-lock. Med flor. OMG. Så vackert. Gillar bröllop. Gillar kärlek. Gillar vänskap. Gillar det högtidliga. Det starka. Det allvarliga. Det lekfulla. Det livliga. Traditionen. (Traditioner.) Hoppfullheten. Tilltron. Förståelsen. Förlåtelsen. Resan tillsammans. Löftet om att någon speciell kommer finnas där. Och försöka i nöd och lust. Även om man är tokjobbig eller superknäpp. Som vi alla är ibland. Även om det från och till är kaos. För så är väl livet mest hela tiden. Oavsett om man är själv eller inte. Det perfekta i att ingenting någonsin är perfekt. I love it!

Det är fint det där. Bräckligheten. I att älska. Att kasta sig ut. Med någon. Det kräver en hel del mod. Och lite annat smått och gott. Kram och lycka till, Anna och Jörgen!

 

 

PRO-festen

Kategori: Allmänt

 
 
Vem släckte lampan? Det är faktiskt mörkt inomhus och spöregn ute. Jag älskar spöregn. Det är så rejält. Inga tveksamheter med vad som gäller. Inte nå mellanmjölk. 
 
Vi hade fest igår. På årets ljusaste dag. Har man ett stort hus som är som gjort för fester måste man tydligen ha storfester minst en gång i månaden. Enligt vissa fastlandsbor. Skjut mig säger jag. Jag skulle gå in i väggen då. Med tanke på att jag inte är helt normal strax innan. Helt hysterisk kan man säga att jag är. Daniel besitter ett under av tålamod. Men en gång per år borde gå. Kanske två. 
 
 
Jag la mig halv fem imorse. Det säger en del. Vi hade kul. Otroligt kul. Det var iskallt ute. Men solen gick aldrig ner. Daniel brassade så hög musik att två av damerna fick sätta på sig hörselkåpor. Under middagen alltså. Festival på ön. En slags förberedelse till Broöppning om några veckor. Jag tror det passar oss att inte bo i hyreshus eller radhus. Vi är för högljudda. Eller rättare sagt, Daniel är för högljudd. Misstänker starkt att han har en vaxpropp i vardera örat. Hur döv kan man bli? Och David förstod inte förrän på slutet att han faktiskt var på en tvättäkta PRO-fest. Surprise, välkommen herr vandrarhemsdirektör.
 
 
 

Midsommarkatastrofen

Kategori: Allmänt

 
Vars är finvädret? Vars är värmen? Dunjackor och midsommar verka ska höra ihop. Även fast några av oss (typ alla) vägrar inse. Det ä r väldigt sällan varmt och skönt på midsommar. Men så här jäkla kallt? Nej tack. Jag fortsätter vägra och det fortsätter vara helt meningslöst. Men det känns viktigt att vara konsekvent och hålla på mina principer.
 
 
Har ni sett dom otroligt fina vykorten som finns nu med Härnösands- och Högakustenmotiv? Ni hittar dom på Curri, Sågverket och Hemslöjden. Så fina att man inte vill skicka iväg dom. Utan hellre sätta upp dom på väggen. Kanske en och annan inramning. Tips för både hemkär lokalbefolkning och turister. Kul!!
 
Jag är full av midsommartraditioner. Hela jag är inprogrammerad. Jag försöker att tagga ner. Skapa mina egna traditioner. Formade mer utifrån mig som vuxen och min "nya" familj. Men det är inte helt lätt. Det gamla sliter och drar. Så jävla envist. Midsommarstång. Gravad lax på Härnö tunnbröd. Sill. Färskpotatis. Öl därtill. (Fick jag inte som barn.) Jordgubbar. Kanske en snaps. Då grinar jag illa. (Fick jag inte heller som barn. Men jag såg ju.) Och helst ska det dansas runt stången och spelas varpa. Helst. Man är vaken till dess att älven ligger helt stilla. Och man anar en natt och en morgon. Men bara nästan. Och myggorna. Såklart massor av myggor. All night long. 
 
 
Vi firar själva i år. Jag, Olivia och Daniel. Vi är rätt olika. Olivia ville vara hemma mitt på dagen. Misstänker att hon hade tänkt äta glass och kolla film med nerdragen gardin. Daniel ville klippa gräs. Och äta sill. Jag ville upp till Murberget och titta på Norrdans. (Deras premiär av Sju gånger sju. Sju stora koreografer i Europa kom till Lill-Härnta på premiären. Det är så man blir grinfärdig. Föreställningen var super!) Insupa midsommarstämningen. Se den lövklädda stången. Lyssna till den gräsliga grodsången och se det traditionsenliga folkdansgillet. Gå omkring och morsa på lite olika människor. Picknick. Jag lurade med mig dom. Faktiskt. Det gick. 
 
 
Vi glömde ta med sillen och potatisen till ön. Neeeeeeeeeej!! Det höll på att bli totalkatastrof. En midsommarkatastrof. Tur att Daniel är duktig på att springa. Tack Hugo och Johanna för färskpotatisen. Och femminuterssillen som låg och väntade i kylen. 
 

Tidspress till valborg

Kategori: Allmänt

 
 
Kraftig tidsoptimering igen. Vissa dagar vill jag vara överallt. Med alla. Samtidigt. Funkar ju inte. Än en gång. Vilken överraskning.
 
Nu är i vart fall plantjorden på plats. Pallkragen. Kylen. Som är svart. Och världens finaste. Hur nu en kyl kan kännas så upphetsande. Den är som en stor hård saltlakritskaramell. I love it. 
 
 
Det var så vackert därute. Trots tunga moln. Snöflingor stora som handskar.
 

Syrrorna firar jul

Kategori: Allmänt

 
 
I(g)år hände något härligt. Jag och syrran julstökade för första gången tillsammans. Vi lagade julmat och bakade julkakor. Det har aldrig blivit av tidigare. Jag tror att hon tycker att jag är en allt för stor julnörd. Hon köper inte konceptet helt. Hon brukar sucka åt mig och mamma. Iaktta på håll hur vi stökar på. Fascineras över allt vi gör. Jag tror hon småler åt oss. Tycker nog att vi är fåniga. Men med åren har det infunnit sig en ömsesidig förståelse för våra olikheter. När det gäller traditioner. Det finns inget rätt eller fel. Vi är bara olika. Men jag hoppas stenhårt på en ny tradition nu. Hon och jag. Jul. I köket. 
 
Nu ligger jag i sängen och väntar på att barnen ska vakna. Att sonen ska komma hem. Regnet klapprar mot fönsterrutan. Barnen ska få gå sin julrunda med ledtrådar, gömställen och julklappar. (Tradition från familjen Prytz). Jag ska ligga och lyssna på hur dom tassar omkring. (Min tradtion). Fnissande och uppspelta. Det moderliga hjärtat kommer pulsera lite extra. I sann Karl-Bertil-Jonssons-mamma-anda. Mina ögon kommer glittra och spännas ut och in. Stillbild. Film-ego-pix. Och den gröna julen kommer passa utmärkt till julskinkan. Och löpturen efteråt. Näe nu får dom allt ta och vakna snart.
 
God jul!
 
Ps. Fotograf Susanne Boström. Ds.

En stjärngosse på rymmen

Kategori: Allmänt

 
 
Idag när jag var på stan sprang en stjärngosse med bara ben förbi mig på gatan. Iklädd lucialinne, stjärngossestrut & Timberlandkängor. Han hade dragit upp linnet för att kunna springa fortare. Dom bleka benen såg märkligt vita ut. Dom försökte parera pölarna. Stjärnan på pinnen flaxade tillsammans med armarna. Jag vet inte om gossen var på väg till eller från tåget. Men han såg ut att ha bråttom. Lite Sex and the City över det hela. Ni vet när Carrie springer iförd en ballerinadräkt och en buss kör förbi och stänker ner henne. Precis så. Precis den känslan.  
 
Isaacs klass och parallellklass hade också luciafirande idag. Dom var så fina. Sjöng så bra. Stolt mamma satt på förstabänk. Växte några centimeter. Varje dag som går. Mer och mer tacksam. För allt jag har.
 
Ps. Kommer stan lysas upp av marschaller imorgon bitti eller kommer Ivar vara i vägen? Hoppas det går vägen. Ds.
 

Windows i fönstret

Kategori: Allmänt

 
 
Vi höll på att frysa ihjäl. Det var så kallt. Trots två grader varmt. Vilka norrlänningar vi är. Men Norrdans danschef mötte oss med ett stort varmt glatt leende. Jag fick ett program i handen och kände hur jag tinade upp. Slappnade av. Och sedan körde det igång. Windows.
 
Jag tjatar om Norrdans. Jag vet. På adventsfika hos min pappa idag berättade jag att vi skulle ner och kolla på Norrdans. Den årliga dansföreställningen i deras fönster. -Norrdans, åh fy fan! Utbrast han. Tänk att far och dotter kan gilla så olika. Och lika också många gånger. Det moderna rytmiska fantasifulla känslosmeckade tekniska ständigt flytande konstnärliga kreativa klassiska humoristiska i Norrdans föreställningar fascinerar. Världsklass i dans. Dom dansarna och koregraferna kan. Tipp topp. På toppen varje år. 
 
Combining two threes:
 
 
Mi...auw:
 
 
 Snowflake:
 
 
 TechNo? Oh yes!:
 
 
Vi frös som bara den. Men det var det värt. Det klapprande ljudet av handskklädda händer som klappade glatt och uppskattande efter danserna var stämningsfullt. Lite Karl-Bertil Jonsson. Och vem gillar inte honom.
 

Årets julklapp!

Kategori: Allmänt

 

Haha, jag visste det! Eller, nej det visste jag inte. Men roligt! Årets julklapp enligt handelns undersökningsföretag är råsaftcentrifugen. Halleluja! Fan va bra. Något vettigt som är här för att (förhoppningsvis) stanna. Istället för en Ipad eller en platt-tv. Äntligen en julklapp som leder hem och inte bort. Så att säga. Tycker jag. Frågan om det är en bra julklapp har ställts till allmänheten. Som många inte vet vad det är eller tycker att det är en tråkig julklapp. Ja, inte så spännande kanske. Eller sexigt. Eller förresten, säg inte det. Kanske kan det sätta igång  könsdebatten. Jämlikhetsdebatten. Lösningen kanske kan vara att det är kvinnan som ger mannen centrifugen. Och äntligen en pryl som inte är onödig i våra kök. Som behövs. Till något vettigt. Som på ett enkelt sätt kan få oss att äta (dricka) mer grönsaker. Jag skulle aldrig få i mig lika mycket grönsaker till frukost. Som ett exempel. Grönt är skönt. Och gott. Och hälsosamt. Och miljövänligt. Win-win.
 
 

Saffran i november

Kategori: Allmänt

 
 
Idag har vi spelat julsånger hela dan. Jo. Sant. I den här familjen gillar vi jul. Ä l s k a r  j u l. Jo men visst. På riktigt. Jag tillhör inte den skaran som tycker att jul är en kommersiell fars med stress som ledord. Helger som julen är fina tycker jag. Vi umgås med dom vi älskar. Vi tar oss tid. Förhoppningsvis känner vi gemenskap, hopp och kärlek. Vi tänker på dom som finns med oss och dom som inte gör det längre. Familj och vänner. Vi tänker på dom vi borde tänka på lite mer. Gillar att tänka ut julklappar och slå in fina paket. Sätta upp en och annan jultomte. (Dagens underdrift). Göra julgodis och pepparkakshus med mamma och barnen. Ja, rubbet. Jag och min bästis brukade alltid gå i julottan. Och hade jag inte varit så morgontrött hade vi nog fortsatt den traditionen. Men det går inte. Helt finito. Idag har barnen bakat saffransbullar och pepparkakor. Ätit deg och trallat. Jag har tittat på. Och ätit deg och trallat. Druckit kaffe och chailatte. Funkade fint. Varför inte. Och ute luktar det kallt och snö. Skönt att dra in den luften. Allt blir kristallklart. Snart åker vinterstjärnorna upp. Grannar håll i hatten.
 
 
 

Min pappa och kräftkalaset

Kategori: Allmänt

 
 
Den tråkiga morgonen fick pysa ut. Ebba ut. Ny kraft andades in. Och på kvällen var det kalas. I bästa julaftonsanda. Karl-Bertil Jonsson- och Barnen i Bullerbynatmosfär. Jag har fortfarande samma känsla i kroppen. Julkänsla. På riktigt. Familjkänsla. Sammanhållning. Kärlek. Min syster hade ställt till med kalas eftersom hon fyllt år och Tilde fyller idag. Kräftkalas. Bubbliga samtal. Barn som leker och skrattar. Gamla hederliga vanliga lekar. Pratades gamla minnen och nya skapades. Det sörplades och kraschades kräftskal. Ljuvliga små röda kräftor. Underbart goda. Bra sälta. Dillsmak. Fast konsistens i kött och skal. Rom! Hela familjen var med utom Isaac. Han älskar kräftor. Det gör min pappa också. Pappa som jag inte skrivit så mycket om. Som jag inte träffar lika mycket som syrran och mamma. Inte för att jag inte vill. Bara för att det blivit så. Vi är kanske lite för bekväma båda två. Dåliga på att höra av oss. Jag har sällan tråkigt när jag är med pappa. Jag älskar honom. Och gillar honom. Hans livfulla busiga ögon. Ungdomliga sinne och roliga humor. Kärleksfulla själ och varma famn. Vacker i all sin skörhet och kraftfullhet.  Som skjutsat ner diverse loppisfynd från norrland till Stockholm. Modell större. 70 km i timmen i 100 mil. För min skull. Som for ner till mig på Gullmarsplan och körde ut en man som jag inte klarade av att bli av med själv. En som inte fungerar som dom flesta andra. Två veckor var han där. Min pappa. Det var så lång tid det tog att få ut den där mannen. Som inte förstod ett nej. Kommer aldrig glömma det. Tack, pappa. Och tack syrran för en underbar kväll. ❤
 
 
 

För att jag älskar dig

Kategori: Familjen

 
 
Nu har intrycken lagt sig lite. Det blir så mycket på en och samma gång. På en och samma dag. Och även veckorna innan. Och på bröllopsdagen. Allt fix. Alla möten. Alla känslor. Alla intryck. All over the place. Ett riktigt känslomaraton. Och mycket bubblar upp till ytan när känslospröten är på max. Och då är mitt utgångsläge inte direkt neutralt i vanliga fall. Det var så fint igår. Från stunden i kyrkan till festen uppe på Prytz Arena. Anna är alltid strålande vacker. Men igår var hon såklart bländande och blixtrande. Och maken vansinnigt söt och fortfarande rörande förvirrat förälskad. Jag är så glad att dom finns i mitt liv. Att dom hittat varann. Till slut. Jag kommer ihåg Andreas när han precis träffat henne. Det gick knappt att prata med honom. Han vandrade omkring. I en Anna-bubbla. Och där blev han kvar. Dom kompletterar varann på så många sätt. Det är bra när man blir mer hel tillsammans. När man har olika starka sidor som man kan bidra med och bli starkare av. Var inte rädd, jag går bredvid dig. Kom ta min hand, jag håller i dig. Här i min famn, kan du våga tro. Sänk dina murar, jag ger dig ro. Vår sång. Deras sång. Den optimala kärleksvisan i kyrkan. Inte ett öga torrt. Jag älskar den sången. Den är så vacker. Kvällen innan mitt eget bröllop spelade jag den. En miljard gånger. Jag sjöng. Högt. Och grät. Hejdlöst. Tårarna ville aldrig sluta komma. Min syster och mamma blev oroliga. Hur skulle jag klara mig genom vigseln? Men det gjorde jag. Galant. Och det gjorde Anna och Andy också. Kärlek till dom och tusen lyckönskningar! ❤