frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

Gott nytt med tonåring

Kategori: Allmänt

 
 
Vi firade nyår hemma med familjen i år. Bara vi. För första gången tror jag. Ingen fest. Bara vara närvarande förälder. Det kändes bra. I hjärtat.
 
När ens barn blir tonåringar förändras mycket. Bland annat ens eget nyårsfirande. Tonåringarna är inte längre särkilt intresserade att hänga på de vuxnas nyårsfirande. Med dom vuxnas vänner. Och som vuxen måste man kunna ha koll på vad tonåringen har för sig. När hon eller han är på egna festligheter. Vilket inte är det enklaste. Eftersom allt framställs väldigt oskyldigt och clean. Rapporteringar hit och dit. Men egentligen vet man inte mycket. Än det på den friserade ytan. Om man inte ska stå i buskarna och spana. Vilket man i och för sig kan göra. Men det kanske inte alltid känns helt bra. På flera sätt.
 
Det är fantastiskt skönt när vi vuxna hjälps åt. När vi har kontakt med varann om vad våra ungdomar bestämt. När vi meddelar vad som händer. Vad vi ser och hör. Av omtänksamhet. Instagram och facebook kan vara till hjälp. Informationsspridning på sociala medier när den faktiskt kan vara till nytta. För vi kan hjälpas åt. Att ha koll på våra ungdomar. Ovärderlig hjälp. Nödvändig hjälp. Hjälp som dom faktiskt behöver. Även om dom inte förstår det själva. Dom tycker ju att dom har full koll. Och vi står där med andan i halsen. Rädsla och oro. För allt som kunde gått snett. Kan gå snett. För allt vi inte har en aning om. Kärlek upp över öronen. Det finns inget vi inte skulle göra. För att skydda dom från allt det farliga. Men hur gör man? Vad kan man egentligen göra?
 
 
Vet inte vilka nyårslöften jag ska ge. Jag vill förlåta mer. Slappna av mer i det som är. Försöka oroa mig mindre. Ha mer tillit. Vara snällare mot mig själv. Och så vill jag bli bra på att stå på händer. Riktigt bra. Det vill jag öva på. Och yoga precis varenda dag. För att det får mig att må så bra.
 

Sött dop(p)

Kategori: Allmänt

 
Dopdag är lika med doppdag. Och sockerchock. Jag satsade på att inte äta lunch för att orka smaka av allt. Jag vill ju inte vara oförskämd mot värdinnan. Hjälp vilka kakor och bakverk. Anna är en hejare på att baka. Hon är Sveriges mästerbagare (hon med alla coola tatueringar) och Leila Lindholm i en och samma person. Jag fattar inte hur hon gör, hur hon orkar eller har tid, men dom smakar himmelskt. Och är vackra som små konstverk.

Tack Anna, Andy, Gunnar och Ronnaug för en härlig dag och kväll tillsammans. 

Kvällens middagsdukning blev mönsterrik. Retrotyg från gud vet var och Marimekkoporslin och servetter. Very nice kombo. Very retro indeed.

 

 

Ps. Har Ben Stiller någonsin varit med i en normal film? Jag lovar mig själv att aldrig se en till film med honom. Ds.

 

Resväskan i smyg

Kategori: Allmänt

 
Mitt nya jobb är fantastiskt roligt. Jag är helt slut i huvudet om kvällarna. Maximal ansträngning för mina stackars hjärnceller. Mera avancerade privata beslut överlämnar jag med glad hand till Daniel. Som i och med det tog chansen och bokade en resa för oss till Spanien över jul. En normalt funtad människa skulle hoppa jämnfota och ropa hurra! Men sån är inte jag. Jag ropar: "Vi bara reser och reser! Kan vi inte bara stanna hemma! Va!!??" Som ni märker har jag ibland en tendens att överdriva lite. Och låta en smula bortskämd och otacksam.
 
Ja men, allvarligt. Jag älskar svensk jul. Jag älskar julen hemma. Familj, vänner, snö, julgranar, pomlor, jultomtar, pulkaåkning, julstjärnor, julmat, Kalle Anka och Karl-Bertil Jonsson. Hela jäkla paketet. Jag är en stor julfåne. Det medger jag.
 
Men jag får väl fåna mig innan och efter. Och packa ner lite julpomlor i resväskan. I smyg. Kanske kommer det inte märkas lika mycket att barnen firar jul hos sina andra föräldrar. Jag hoppas det. Daniel tror det här är bra för mig. Bryta mönster och traditioner. Men jag vet inte. Jag är skeptisk. Kanske tinar jag fram om ett tag.
 
 

Am I dreaming

Kategori: Allmänt

 
Äntligen på fötter. 
 

 

Jävlar vilken underbar höstvind. Är det höst ska det kännas och höras tycker jag. Det ska vara friskt i luften och det ska susa i björkarna. Ibland får den ta tag i mig. Och sedan smiter jag inomhus.

Städat in hösten och vintern idag på Hemsön. Jag och Edvin hann plocka svamp och skörda mandelpotatis (jippie, det funkade faktiskt!) också. Gula bruna och jordiga fingrar. Och såklart lite huvudstående i blåbärsriset. Helt naturligt. Or not. Men kul och vem är helt normal? Ps. Såg precis en 27-årig huvudrollsinnehavare göra huvudstående i en film. Har aldrig sett det förut. Am I dreaming or getting insane? Ds.

 

 

PRO-festen

Kategori: Allmänt

 
 
Vem släckte lampan? Det är faktiskt mörkt inomhus och spöregn ute. Jag älskar spöregn. Det är så rejält. Inga tveksamheter med vad som gäller. Inte nå mellanmjölk. 
 
Vi hade fest igår. På årets ljusaste dag. Har man ett stort hus som är som gjort för fester måste man tydligen ha storfester minst en gång i månaden. Enligt vissa fastlandsbor. Skjut mig säger jag. Jag skulle gå in i väggen då. Med tanke på att jag inte är helt normal strax innan. Helt hysterisk kan man säga att jag är. Daniel besitter ett under av tålamod. Men en gång per år borde gå. Kanske två. 
 
 
Jag la mig halv fem imorse. Det säger en del. Vi hade kul. Otroligt kul. Det var iskallt ute. Men solen gick aldrig ner. Daniel brassade så hög musik att två av damerna fick sätta på sig hörselkåpor. Under middagen alltså. Festival på ön. En slags förberedelse till Broöppning om några veckor. Jag tror det passar oss att inte bo i hyreshus eller radhus. Vi är för högljudda. Eller rättare sagt, Daniel är för högljudd. Misstänker starkt att han har en vaxpropp i vardera örat. Hur döv kan man bli? Och David förstod inte förrän på slutet att han faktiskt var på en tvättäkta PRO-fest. Surprise, välkommen herr vandrarhemsdirektör.
 
 
 

Good evening, this is your wake up call

Kategori: Allmänt

 
 
 

Så säger väckningen när den ringde kl. 05.00 på fredagmorgonen. Håller med. Det är natt fortfarande. Ingen människa borde behöva gå upp så tidigt. Kroppen säger nej. Ge dig. Somna om.

Vi skulle vidare från Oslo. Vart visste jag inte. Såklart. Bara att vi skulle käka frukost och hade kort om tid. Jag hölls på halster. Ända till avgången mot Malaga. Men det var inte slutdestinationen. Såklart. Vi skulle vidare. Daniel hämtade hyrbilen och cabbade ner. Och Olivia höll på att svimma. Tonårsdröm, hello och check.

Vinden i ansiktet mot Andalusien. Det är så vackert. Så varmt. Avslappnat. Det är svårt att stressa runt eller hetsa upp sig i 35 graders värme. Siesta mellan kl. 14.00-18.00. Ja, tack.

Det visade sig att Daniel har gjort en huskupp. Han vet att jag sagt nej till att köpa hus i Spanien. Jag har sagt toknej. Lagt in ett så kallat tokveto. Det är extra tungt vägande veto. Borde gälla ända ner till Spanien. Men icke. Fick honom att lova mig att vi inte skulle göra det. Varför såg jag inte hans tvekan? Jag synade definitivt inte hans plan. Man kan säga att han har kört hundvalpstricket med mig. Väl hitsläpad blev jag förälskad, varm i hjärtat och rätt medgörlig. Igår tittade vi på sju hus. I hettan. I ett underbart vackert Valle de Lecrin. Slingrande vägar. Apelsinträd, citronträd, mandarinträd och olivträd. Vita gamla vackra stenhus. Vänliga människor. Det går liksom inte att inte gilla. Och vi har fått en ny bästa vän som heter Carlos. Nya favoritplatser.

Vi har hunnit med morgonpromenad och löpning. Och här pratar vi inte lite högakusten-backigt. Utan mer berg- och dalbanan-backigt. "Buenos dias!! Hola!" Rosslar vi entusiastiskt fram till alla som vi passerar.

Mördarsnigeln lämnades kvar i provhytten i Sverige och på den andalusiska stranden har en liten svensk kvinna njutit. Virvlat runt i varma skummande vågor.

Jag har försökt prata engelska med spanjorerna. Men dom kan engelska lika mycket som jag kan spanska. Det vill säga i princip nada. Jag m å s t e lära mig spanska. Buenos noches!

 

 

EU 20.57

Kategori: Allmänt

 
EU-valet slutar 21.00. Tre minuter i nio springer jag in. Med röstkortet och plånboken i högsta hugg. Varför rösta i lugn och ro när man kan få lite naturlig puls. Jag är ensam i vallokalen. Förutom valarbetarna. Till dess att min make kommer insläntrandes. Två minuter senare. 20.59. Otroligt onödigt. Så himla typiskt mig och Daniel. On the edge. När det gäller tidsplanering på det privata planet. Men vi hann. Annars hade det blivit utegångsförbud till nästa val. Minst.
 
Jag fick träffa mina änglar idag. Jag fick träffa min mamma. Jag fick insupa ett hav av ljusgrönt blåbärsris som lovar många blåbär till frukost i sommar. Jag blev ompysslad och drack tonvis med kaffe. En superdag helt enkelt. Tack, gud. Och resten av gänget.
 
 
 

Kosläpp på Parkaden

Kategori: Allmänt

 
 
Hur många gånger kan man lyssna på en och samma sång? I följd. Vad är det som gör att vissa sånger slukar oss? Uppfyller oss. Är det melodin? Eller orden? Känslan i rösten? Minnen som på något omedvetet plan sparkar igång inom oss? 
 
På vägen ut till Hemsön spelade jag Longing for lullabies i princip hela vägen. Det tar ungefär femtio minuter i bil från dörr till dörr. Det blir några gånger. Med ett kort avbrott vid färjan. Jag tror inte det är en överdrift att säga att den berör mig. Den naglar fast mig. Skakar om mig. Smetar till mig. Får mig att sjunga med. Vråla med. Rättare sagt. Bli känslosam. Det blir jag i och för sig alltid runt morsdag. Fråga mig inte varför. En blandning av att jag är så enormt glad över att jag fått bli mamma. Det är ju långt ifrån en självklarhet. Att få bli mamma. Att jag älskar dom barnen så oerhört mycket. Att dom är det viktigaste och finaste som hänt mig. Och att allt inte blev som planerat. Som det var tänkt. Att det drabbar dom. Mig. Andra. Det kan få mig att känna mig så otillräcklig. Så misslyckad. Som mamma. Och människa.
 
Loppisturnén med syrran idag blev skoj. Glädjefylld. Jag älskar att hänga med min syster. Och Lions loppmarknad dagen till ära. Jag överdriver inte när jag säger att folk sprang under och över avspärrningsbanden när loppisen startade. Även jag. Och vi tjoade. Som tanter på styrdans. Kosläpp på Parkaden. Toughest, släng dig i väggen. Här snackar vi svåra hinder att ta sig över. Hysteriska vuxna och lite smått förvånade barn i barnvagn. Jag vet inte av någon annan loppis som behöver avspärrningsband innan öppning.
 
Jag fyndade ett gurkfat. Jag visste inte att det fanns särskilda gurkfat, men det finns det. Tydligen. Detta formgivet av Stig Lindberg. Såklart. Jihaaaaa!
 
 
 
 

Flygande mattan

Kategori: Allmänt

 
 
Jag har skjutsat ner Isaac till Sundsvall. 45 minuter absolut tid med sonen. Älskar att åka bil med honom. Småprata längs landsvägen. Lyssna på musik. Tjyvkika på honom. Och sedan egentid på IKEA. Tala om en fredagsraket. Helt tomt. Några få rackare som jag långsamt masandet framåt i gångarna. Glada över att få space. Att det är fredag. 
 
Jag hittade en matta på IKEA:s fyndlager. En persisk matta. På produktbeskrivningen står det "Garanterat handknuten matta från Iran". Sånt får mig att undra. Om det inte står att något är garanterat på beskrivningen är det lite osäkert då. Lite svajigt? Iallafall, den är så fin. I mönster och färg. Av ull. (Troligtvis?) Men garanterat från Iran. Eller bara handknuten? 
 
 

Söndagsfunderingar från sängen

Kategori: Allmänt

 
Idag missar vi en timme men får lite ljusare kvällar. Vet inte om jag gillar det. Själva vinter- och sommartidsidén. 
 
 
Ger igen genom att ligga och dra mig lite extra. Ingen sommartid får sabba min sovmorgon på en söndag. Henke hakar på. Fast han egentligen gärna vill att jag hoppar i ett par brallor och springer ut med honom.
 
 
Blev bjuden på tjejmiddag med vänner igår. I alla åldrar. Ungdomar med längtandes hoppfulla drömmar. Ung kvinna i full färd att leva sina. Tre 40 plusare som upplevt det dom går igenom. Som har massor av liv i sina bagage. Och just nu har en massa andra liv att ta hand om. Också. Försöker att få plats i det. Balansen är svår ibland. Vilket fokus ska prioriteras?
 
 
Härnösands curlingklubbs Lag Daniel Prytz vann guld igår i seriespelet. Sista matchens motståndare tackade för sig efter tre omgångar. Då stod det 8-1. Otroligt med tanke på att dom aldrig tränar. Dom kör bara sina matcher.  Curlingen verkar sitta där ändå. Med erfarenheten. Grattis älskade make! Ps. Daniel är den glada nöjda suspekta killen i solglajjor. Antalet blixtrande kameror var högst besvärande. Nöden har ingen lag. Ds.
 

New shoes in the sun

Kategori: Allmänt

 
 
Ligger i en hög vid sidoentrén. I linne och uppkavlade brallor. Lapar sol. Sitter. Lapar sol. Nå helt otroligt fantastiskt. Det räcker att bara vara här. Behöver inget annat just nu.
 
 
Vår-fötter. Spretandes. Utsläppta i det fria. Ben dinglandes över räcket.
 
 
Små små söta bomullstussar till moln. Såna gillar jag.
 

Mia och drevet

Kategori: Allmänt

 
Lördag. Frukost. Sol. Ledigt. Body Balance. Jag hade glömt hur himla skönt det är. För hela mig. Och sedan. Färsk ciabatta, croissant & grön juice. Jag kanske är tjatig. Men jag älskar frukost. Allra helst ledighetsfrukostar.
 
Apropå mat så har jag tänkt en del på drevet kring Mia Skäringer. Jag blir så trött. Jag är på Mias sida. Jag är så less på allt tjat hit och dit om vad man ska äta och inte äta. Alla generaliseringar. Jag struntar i LCHF. Och andra matteorier. Vi gör väl som vi vill? Det borde väl vara okej? Och bra. Tar till mig det som verkar vettigt. Jag försöker tänka själv. Må bra. Köra varierad kost. Varierad träning. Njuta av det som är.
 
Det låter kanske tråkigt men jag försöker hitta en lagomnivå på det mesta. Jag vill inte delta i den stress som verkar flyta ut som en grå geggig massa över svenskarna. Vad har hänt? Varför? Jobbstress (det var här det började). Karriärsstress. Matstress. Hälsostress. Barnstress. Aktivitetsstress. Godisstress. Chokladstress. Träningsstress. Trädgårdsstress. Avslappningsstress. Renoveringsstress. Inredningsstress. Husstress. Sovstress. Semesterstress. Lyckostress. Väderstress. Statusstress. Fritidsstress. Poppisstress. Utvecklingsstress. Lönestress. Kärleksstress. Sexstress. Kompisstress. Bästapartnerstress. Grannstress. Fettstress. Kolhydratstress. Köttstress. Dietstress. Föräldrastress. Pentionärsstress. Uppfostringsstress. Naturstress. Städstress. Storhelgsstress. Vanlig-helg-stress. Snyggstress. Farlighetsstress. Åldersstress. Prestationsstress. Datorstress. Kroppsstress. Passa-in-stress. Mobilstress. Facebookstress. Instastress. Och slutligen stress över stressen. The final countdown. Galet. Sorgligt. Vi behöver hitta våra kompass igen.
 
För att hitta kompasset måste vi nog ge oss själva lite utrymme. Jag försöker frigöra tid för återhämtning. Tid för att landa. Själv och med familjen. Andas. Tänka klart mina tankar. Innan jag gör nästa grej.
 
Det passar mig. Du får hitta ditt eget sätt. Det som passar dig. Din egen tårtbit.
 
 
Idag tänker jag ge mig ut i blåsten. Trotsa vinden. Örsjön runt. Eller kanske kolla på när syrran rider. Morsa på David. Köra förbi kommundirektören och låta henne bjuda på kaffe. Mysa med barnen. Jag kommer nog inte hinna med allt. Men tanken på en fri och oskriven dag är det bästa. Dom fria valen gör mig glad. 
 
 
 

Ansiktsblindhet och mingel

Kategori: Allmänt

 
Såhär totalt ansiktsblind är jag. Ibland. Oftast. Igår presenterade jag mig för en tjej två gånger. Med typ tre minuters mellanrum. Obegripligt. Genant. Både namn- och ansiktsafasi det är bra jobbat. En otroligt dålig kombination. Jag behöver något att haka upp ett ansikte på. Och det kan vara vad som helst. Masspresentationer funkar dåligt för mig. För mycket nytt. För mycket att hålla koll på. För snabbt. Katastrof. Ta det inte personligt. 
 
 
Glöggfest i januari visade sig vara ett perfekt koncept. Tack Matstafetten som sammanförde oss med Johan och Maria och deras härliga grannar. Och tack Johan och Maria, ni är fantastiska! Jag försöker komma ihåg allt vi pratade om, men det visar sig omöjligt. Jag kommer ihåg något om käkar som varit ur led, hörselskador, hörselbidrag, synnedsättning, tamponger och barnutmaningar av olika slag. No details. Men roligt var det.
 
 
Jag och Daniel började planera för nästa mingel under nattens promenad hem. Inte riktigt rätt dag för funderingar.
 
 
Det var dagg på gräsmattorna inatt. Dagg. I januari. Och dimma. Daniel var så fin där han gick i dimman under gatubelysningen.
 

Happy new!

Kategori: Allmänt

 
 
Hur sammanfattar man ett år som gått? Det är omöjligt. Hur sammanfattar man en enda vecka eller en enda dag. Som vanligt har det varit en blandning av allt möjligt. Kuliga och okuliga saker. Jobbiga och ojobbiga upplevelser. Jag har haft fokus på att vara härvarande. I allt som varit. Försökt låta varje dag ta form och räknas. Försökt må bra i mig själv genom att skala ner, skala bort och förenkla. Låta världsliga saker förbli världsliga. Låta kreativitet och känslan få ta plats. Så kommer jag fortsätta så länge jag får möjlighet. En sak har jag lärt mig. Hur kaotiskt något är, finns alltid stunder som är fina och som man kan njuta av. Hitta energi från. Allt flyter. Och så länge det flyter finns det hopp. Gott nytt år! 
 
Ps. Tack David, Chabbe & Bengt Fahlén m.fl. för ett underbart nyårsfirande. Ett extra tack för det gångna året går till Pia Sundhage. Vad hade vi gjort utan henne? Ds.
 
 
 
 
 

Hej. Söndag

Kategori: Allmänt

 
Hej. Sågverket! Man blir så glad av det där stället. Av dom där killarna. In i minsta detalj. 
 
 
Idag firade vi Erik som fyllde år. Vår vän. Som vi trivs så bra med. Som har en fru som är galet äkta. Det gillar jag. 40 år. En perfekt ålder. Jo faktiskt. Den som alla andra. Tack för att du ville vara med oss på din födelsedag! Vilken tur vi har. ❤️
 
 
Dagar kan starta sämre än den här. Att inleda dagen med promenad, brunch och bubbel på Sågverket. Med vänner av bästa slag. Med skönaste vandrarhemsdirektörerna i vacker trivsam avslappnad miljö. Ren och skär lyx. God mat. Goda efterrätter. Schysst musik. Goda drycker. Samtal och möten som ger energi. Och julstämning på det. Naturmaterial. Naturjul. Naturvänner. Himla tacksam för allt och alla.
 
 
 

Oväntat besök

Kategori: Allmänt

 
För två år sedan lyfte vårt hustak i stan. Av en storm. Det oväntade händer då och då. Det är naturligt. Jag gillar oväntade besök. Spontanbesök. Finns det något trevligare. Fram med fulkaffet och sedan kan man sitta ner och snacka. Men inte den här gången. 
 
 
Vilken chock när vi kom ut till Hemsön. Liggande träd överallt. Vilken jäkla storm. Stormen Ivar. Skit-Ivar. Våra vackra höga tallar tog han. Ja, inte alla. Men några av dom. Flera stycken. En tall föll mot ett av våra hus. Vi vet inte om den gått igenom taket. Det nylagda taket. Det går inte att se ännu.
 
 
Elen hade såklart gått. Så köket är nu utrensat. Gud så bra. Eller inte. "Min" altan hade klarat sig. Och nya friggeboden. Ingen har skadat sig. Tack, gode gud. Jag är enormt glad och tacksam att vi inte sov därute under stormen. Jag hade garanterat dött av skräck. No more visitors av det slaget, tack. Och det nya nyåret kommer nog inte att ringas in på ön i år som vi tänkt. Det får bli nästa år. Om det inte vankas storm igen.
 
Jag har aldrig varit på julshow tidigare. Förrän igår. Oj, vad folk. Och oj, vad otroligt många extremt berusade människor. Redan innan förrätten. Oj, vad många som spexade till det. Grottmänniskans återkomst, hello. En helt vanlig firmafest enligt Daniel. Jahapp. Jag hade roligt ändå. Vi hamnde i ett trevligt sällskap. Och träffade många härliga glada normala människor. Och showen var jättebra. Efterrätten himmelsk.
 

Wagamama på Sågv

Kategori: Allmänt

 
Gårdagen med vänner ute i Rö på Sågverket. Inspirerande samtal om företagande och bollning av idéer om verksamhet. Samtal som ger energi. Ville inte åka därifrån. Bara sitta och surra. Äta cheesecake och dricka gott kaffe. Nästa gång måste jag åka ut tidigare så jag kan prova fler sorter. En bakelse i timman borde funka. Allt såg så gott ut. 
 
Hittade kokböcker på loppisen. Bland annat en som hette Wagamama. Hälsosam snabbmat. Restaurangkedjan finns i Sverige men kommer ursprungligen från London. Nästa tripp till Stockholm får det bli ett besök där. Och andra inspirerande superfood/juiceställen.
 
 

Superduon i Rö

Kategori: Allmänt

 
 
Fyllt lungorna med massor av frisk luft. Fyllt kroppen med superfood av olika sorter. Nu ska sinnet få sitt. Utflykt till vackra Sågverket och superduon David & Chabbe. Idag öppet för kafé med loppis. Kom med och hälsa på fåren!
 

DiWEEKEND och fredagar

Kategori: Allmänt

 
 
Today is DiWEEKEND-day! En underbar start på vilken dag som helst men eftersom den bara kommer ut på fredagar, särskilt fredagar. Guldkant på tillvaron. Lagom mix av spännande intervjuer, mat, färg och form.