frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

Am I dreaming

Kategori: Allmänt

 
Äntligen på fötter. 
 

 

Jävlar vilken underbar höstvind. Är det höst ska det kännas och höras tycker jag. Det ska vara friskt i luften och det ska susa i björkarna. Ibland får den ta tag i mig. Och sedan smiter jag inomhus.

Städat in hösten och vintern idag på Hemsön. Jag och Edvin hann plocka svamp och skörda mandelpotatis (jippie, det funkade faktiskt!) också. Gula bruna och jordiga fingrar. Och såklart lite huvudstående i blåbärsriset. Helt naturligt. Or not. Men kul och vem är helt normal? Ps. Såg precis en 27-årig huvudrollsinnehavare göra huvudstående i en film. Har aldrig sett det förut. Am I dreaming or getting insane? Ds.

 

 

Larmet går!

Kategori: Allmänt

 
Jag sov ensam inatt. Och vaknade klockan halv ett av att larmet gick. Det vrålade och skrek. Påträngande. Uppmanande. Hysteriskt. Galet högt. Jag blev så rädd. Det skar genom mitt sovande tröga huvudet. Satte igång min kropp på en hundradels sekund. I läge kris-och-kaos. Kämpa-kriga-fly. Jag trodde det var inbrottslarmet. Jag kastade mig förvirrat upp. Försökte känna mig kaxig iklädd trosor och linne. Kämpade med att få på mig ett par brallor som visade sig vara en topp. Det är svårt att se i mörker. När pulsen är uppe på max. Stampade ljudligt hårt i golvet och tände alla lampor jag sprang förbi. Nu jävlar. Aldrig i helvete att jag bara ska se på. Kom an. Men jag sökte och hittade ingen. Och hur jag än försökte kunde jag inte stänga av larmet. Och det var då jag insåg att det brandlarmet som tjöt. Helvete. Brinner det nu också. Jävla helvetes skit. Jagade rök och lågor. På våra 465 kvadratmeter. Väldigt onödigt med så stora ytor. I ett sånt här läge. Men jag hittade ingen brand. Ingen rök. Ingenting hittade jag. Larmet det fortsatte larma. Och den höga stegen som Daniel brukar använda för att byta batterier hittade jag inte heller. Väldigt onödigt med högt i tak. Jävulusiskt irriterande faktiskt. Mitt i natten. När man är själv. Och Daniel han svarade inte på mobilen. Helt plötsligt slutade det att larma. Bara sådär. Som om det aldrig hänt. Tystnad. Stillhet. Ute dundrade åskan. Blixtrade över mörk himmel.
 
Det tog ett tag att få ner pulsen min. Det tog ett tag att få kroppen och hjärnan min att inse att faran var över. Att det var dags att sova igen. Kan ett brandlarm börja larma bara sådär? Det visste inte jag. Det var synd att min "brandman" inte var hemma. Men inbrottstjuvarna tar jag nog bäst själv. (Okej, nu ljög jag. Han är rätt bra att ha vid min sida. Jag är bara lite sur för att han inte svarade.)
 
Det här är dom tre musketörerna. Mamma, jag och syrran. Igår firade vi att min syster fyllde år. Så tacksam att ni finns. Så nära. Mina skratt- och gråtkompisar. I love you.
 
 

Slagen på sängen

Kategori: Allmänt

 
Jag snoozar i en evighet. Är så trött. Vill inte gå upp. Vakna. Dom varma nätterna gör min nattsömn lätt. Orolig. Inte så givande.
 
Det första jag ser när jag kikar upp är en tvestjärt på lakanet som svalkar min makes rumpa. Därefter följer en intensiv döda-tvestjärts-jakt. Daniel vaknar av att han får en hård smäll med Elle Decoration. Ett glassigt magasin med en plötslig ny uppgift på halsen. Smått förvånad hjälper han mig i jakten på den svårfångade besten som förvirrat springer runt i vår säng.
 
Så kan också en morgon startas upp. En tidig morgon i stan. Innan alla semesterfirare vaknar till liv. 
 
 
 
 

Imorgon ska jag inte dricka lika mycket

Kategori: Allmänt

 
 

Att vara på badstrand och dricka kaffe hör som ihop. Tycker jag. Men är egentligen inte en särskilt bra kombo. Om man inte är superbra på att hålla sig. Och det vill jag inte säga att jag är. Alltså, imorgon mer vatten. Mindre kaffe.

Varit med min Isaac idag. [Hoppsa-steg] Som förälder kommer man till slut till en punkt när man vill ha mer av sitt barn än vad barnet vill ha av sin förälder. Och det är bara att vänja sig. Det är ju precis så det ska vara. Jag vill ju att mitt barn ska bli självständigt och vara så trygg i sig själv och i relation till mig att hen "vågar" lämna mig. Att det känns bra. Men oj vad det river och drar inombords. I mitt föräldra-hjärta. Jag irrar omkring tankemässigt. Jag måste tänka "backa, backa, backa" en miljard gånger för mig själv. Hur ska jag vara? Hur ska jag göra? När ska jag kliva fram? När ska jag det inte? Vad är bra? Vad är normalt? När ska det börja kännas naturligt? Hjälp. Behöver gå tonårs-skola för närhetstörstande föräldrar. 

 

Tokslut

Kategori: Allmänt

 
Tokslut efter tre kalas under de senaste sex dagarna. Plus jobb. Barn. Sommarlovsgöra. Semesterplanerande. Husköp. Vardagslogistik. Livet helt enkelt. Rätt härligt. Och nu endast en (1!!) jobbdag kvar innan semester. H.a.l.l.e.l.u.j.a. Precis över mållinjen. Det är känslan.
 
 

Magiska hörlurar

Kategori: Allmänt

 
 
 
Tankat Isaac hela dagen. Himmel och pannkaka vad jag behövde det. Vi kanske. Nu ligger jag i soffan och önskar bort alla ljud. Och där kom Daniel med ett par magiska hörlurar som på riktigt trollar bort allt ljud. Otroligt. Bose Acoustic Noise Cancelling @headphones. Hur är det möjligt? Hur går det till? Ren och klar tystnad. Jag ser att Olivia står och viftar och pratar med mig. Men jag hör verkligen inte ljud av vad hon säger. Magic! Nu ligger han på plus. Kompenserar helt klart för alla de (o)ljud som Daniel orsakar. I vanliga fall. Den här manicken borde helt klart finnas i varje hem. Där man är fler än en. Amen.
 
 

Jag är så cool

Kategori: Allmänt

 
 
Obligatorisk födelsedagsparad imorse. Vi hade såklart glömt den nya traditionen med hattar. Daniel fick ta på sig peruk istället. Vars är alla andra peruker?! Eller i vart fall tomte-fucking-skägget!? 
 
Jobba som en tok hela dagen. Och sedan hem och missförstå kalastiden. Varför blir jag förvånad? Trodde jag hade massor av tid. Stack ut och sprang. Strechade länge. Åt i träningskläder. Sedan började gästerna glida in. Fan va alla är tidiga. Tänkte jag. Man får fan inte komma en hel timme innan. Tårtan är inte klar, men skyll er själva. Tänkte jag. "Du är så avslappnad och cool", sa Daniel. "Gud vad jag blir impad!" Oj så fel han hade. Och oj så fel jag hade. Daniel hade ändrat kalastid. Inte visste jag det. Eller gjorde jag?! Jag blir tokig. 
 
Hata couscous, säger Edvin. Äh, säger jag.
 
 
Födelsedagsbarnet.
 
 

Kidnappad

Kategori: Allmänt

 
 
Jag har blivit kidnappad. Av min dotter och Daniel. Så nu är jag i Norge. I Oslo [Orslo]. Känner mig toklurad. Fast på ett bra sätt.
 
Först tänkte jag vägra. På fullaste allvar. Jag gillar inte överraskningar. I vart fall inte när man precis ska göra något man gått och längtat efter i över en månad. Jag och Olivia ensam på Hemsön. Jag kom från affären. Jag hade shoppat en massa godsaker till oss. Packat in allt i bilen. Tjocktröjor, bikini, tidningar och böcker. Det var bara jag och Olivia som fattades. I bilen. Och då börjar Daniel och hon packa ur allt. WTF!? Nej, vad gör ni!? Nej nej nej. Jag vill inte göra något annat. Jag vill bara ut till Hemsön. Bara jag och Olle. Dom där kylvarorna ska inte in i kylen. Stopp!! Ingen jävla överraskning. Hallåååå!! Och som jag sa till Daniel. "Känner du inte mig överhuvudtaget!?" Över. Huvud. Taget. Va!?
 
Stackars Olivia. Och stackars Daniel. Så svårflirtad i vissa sammanhang. Jag alltså. Trög som en gammal get. Så in i h-lvete tjutskallig. Hello, Backman-Ove. Igen. Men nu är jag på. När jag väl vant mig är jag inte långsur. Tjoho, Norge. Idag ska vi fira Sveriges nationaldag!
 
 
 

Sommarfilten

Kategori: Allmänt

 
 
Sommarfilt fram. Jag i vågrätt läge. Med filten. På den nylagda trallen. Som är rätt hårt. Men vacker. Och ren. (En sommarfilt är en filt som antingen är lite extra vadderad eller extra tjock och tät. Helst gammal så att den är mjuk och skön också. Den ska som hålla för att ligga på ett ojämnt underlag. Ett ojämnt inte så skönt underlag. Plus sandiga underlag. Och även fungera som insektsskydd. Den måste absolut gå att tvätta.)
 
Solen gassar och jag håller på att smälta bort. Sällskapet varierar. Dom ser likadana ut. Men är olika i storlek. Jag ligger kvar ändå. För man vet aldrig när solen kommer fram nästa gång. Det är bara till att njuta. 
 
 
 

Två basketbollar

Kategori: Aktiviteter

 
 
Tre barn, en mamma, en pappa och två stora feta basketbollar. I en bil. På väg hem. Totalt utmattade efter en fantastisk dag på Grönan. Non-stop-åkning. Och vet ni. Jag har alltid sagt att jag ALDRIG ska åka Fritt fall. Men idag satte jag ner foten och gjorde en helomvändning. Klart jag ska åka Fritt fall. Om jag så dör på kuppen. Med Isaac och Adrian. Om det så är det sista jag gör. Och det gick. Jag överlevde. Men det var sjukt läskigt. Precis så läbbigt som jag förväntade mig. Med ett primalvrål som måste ha hörts över hela Djurgården. Jag trodde aldrig jag skulle sluta falla. Aaaaaaaaaaaa!! Det ringer fortfarande i mina arma öron. Kanske även i killarnas. Men jag behöll mina kroppsvätskor. Jag varken kräktes eller kissade på mig. Otroligt stolt över mig själv. Det hela förevigades på två nyckelringar. Missionen completed.
 
Ps. Daniel håller stenhårt på hastighetsbegränsningarna och det stressar mig något oerhört. Kan karln gasa!? Ds.
 
 
 

Skavfötters på morgonkvisten

Kategori: Allmänt

 
Skavfötters med Daniel på Hemsön. Skavfötters som när vi var barn. Det liggs för lite skavfötters i vuxen ålder. Det är min erfarenhet. Så här långt. Jag gillar friheten det ger. Lagom närhet och värme när man försöker vakna till. Och det är en sådan morgon när man behöver lite space. Vilket jag nästan alltid behöver. Surget som jag är. På morgonen. (Det måste ju ändå vara bättre att vara surget en stund på morgonen än att gå runt och vara en sur-jävla-get hela dagarna.) Tjing!
 
 
 

Ångra (Ctrl+Z)

Kategori: Allmänt

 
Vilken underbar bytesmorgon. Tårar och bråk. Lovely, helt enkelt. "Du kan inte tvinga mig." Det har varit en återkommande kommentar den här veckan. Och såklart även den här morgonen. Som är spetsad av det som händer när man ska skiljas åt. Vilket är nå jävulskt jobbigt. För vuxna och barn. Man ska inte ses. Grejer ska lämnas och hämtas. Och nästan alltid saknas något. Saknad. Längtan. Tomhet. En frånskild familjs vardag. Like it or not.
 
Men den där kommentaren som kommer mer och mer ofta nu för tiden. "Jag är ett barn. Du kan inte tvinga mig." Den triggar mig så oerhört. Som ett tjurigt inlärt mantra. Som upprepas oavsett om det gäller att hjälpa till att duka. Ta undan efter sig. Gå ut och hämta frisk luft.( Eller göra något kul. Eller skittråkigt. Välj själv.) Inte äta sju bananer direkt efter middagen (eftersom middagen var JÄTTEÄCKLIG). Eller som nu i morse. Ha på sig regnkläder när det regnar ute. Och skolan har gett direktiv om regnkläder. För att dom ska ut och gå. Långt.
 
Jo, men vet du. Serru det kan jag. Jag vill inte gärna kalla det att jag tvingar dig. Jag gör bara mitt bästa för att guida dig. Lära dig. Skydda dig. Och det är min förbannade skyldighet. Som vuxen och förälder. Även som bonusförälder. Det kallas kärlek. Omtanke. Även fast du inte förstår det just nu. Ser det just nu. Men du kommer fatta. Senare. Jag lovar.
 
 

Under bar himmel

Kategori: Allmänt

 
 
Det är inte bara jag som är trött. Vissa bäddar är skönare än andra. Egentligen vilken säng som helst under bar himmel.
 
 
Proppar i mig hallon- och lakritsdöskallar i bilen på väg mot Hemsön. Hela ön badar i vitsippor nu. Hej, blommorna. Hej, hästarna. Hej, fåglarna. Hej, kossorna. Hej, fåren. Hej, hagarna. Hej, paradiset. Snickarbrallor på. Slipa golv. Sätta upp fyra spotlights. Ett glas rosé och lite jordgubbar för att hedra folknykterhetens dag. Och på fredag är det europadagen. Undrar vad det är tänkt att man ska hitta på då? Eller ska man bara tänka lite extra europeiskt? 
 
 

En ovanlig måndag

Kategori: Allmänt

 
 
 
Jag kom hem i tron att jag skulle springa medan Daniel skulle jobba undan det sista. Storchef över Norden som han precis blivit. (Grattis!) Han sa att han inte hunnit handla. Men att han skulle fixa mat senare. I köket möts jag av ett berg av Max goda och gula hamburgerbröd.  Ett hav av tomater, salladskrukor och röd lök. Pulled pork all over the place. Och Daniel mitt i detta. Två påsar med chips. What the? Som barnen skulle sagt. "Hoppa in i duschen och ta på dig nåt fint. Om du vill. Det kommer lite folk klockan sex." Han ler. Och jag är slut och trött. Får panik. Som jag brukar få vid sådana här tillfällen. Men han känner mig. Han är van. Låter mig hållas. Låter mig springa runt som en tok. Han vet att det kommer att tona ut. Och när familj och vänner ramlar in tycker jag livet är bra underbart. 
 
 
 
 
 

Kickbikers i Nacksta

Kategori: Allmänt

 
Det är tydligen aldrig försent att upptäcka nya aktiviteter. Kickbike är superkul. Helst i sällskap med världens finaste killar. Hade inte förstått hur svårt det är. Eller hur skoj det är. Man missar mycket när man bara står på sidan.
 
I Nacksta finns en fin skatepark. Jag har som bara passerat Nacksta förut. Endast ett stopp tidigare. På en loppis. Såklart. Men här stannade vi nu. På all-aktivitetsparken. Många härliga vuxna, ungdomar och barn i alla åldrar. Dom flesta med invandrarbakgrund. Och så vi. Och vi trivdes. Det var så levande. 
 
 
Jag och Isaac. Min finaste kille. Notera min mycket passande gangsta-style. Helt otippat.
 
 
Isaac och Adrian. 
 
 
Adrian in action. Längtar redan tillbaka. En lyckodag. På massor av sätt.
 

Körsbärsträdgården

Kategori: Allmänt

 
 
Så här såg det inte ut i Kungsan när jag bodde i Stockholm. Just precis nu har Kungsträdgården som ett magiskt utomhustak av körsbärsblommor. Det är vansinnigt vackert.
 
 
Det är en smula fascinerande att titta på alla som tar kort under träden. Det går knappt att ta en normal bild. Överallt ett hav av poserande männskor och fotografer.
 
 
Vi var inte bättre. Det gick såklart inte att motstå.
 
 

Rålis Skatepark

Kategori: Allmänt

 
Gillar du att kickbika eller gillar du någon som gör det ta er till då Rålis Skatepark i Stockholm. Utomhuspark i betong. Den är superfin. Passar både stora och små. 
 
 
 Adrian och Isaac.
 
 
 Isaac.
 
  
Isaac.
 
 
Olivia.
 
 
Adrian, Daniel och Jennie. Det kan vara spännande för oss vuxna. Många hjärtan i halsgropen. So to say. Men skoj. Och utöver betongparken finns det möjligheter att sparka fotboll. Spela basket. Springa hundra meter riktigt fort. Och så har dom en fin-fin lekpark. Plus fik och resturanger. Och det märks. Massor av folk med något för alla. En levande mötesplats. Och något att göra för en massa "ungdomar". Ps. Hint till Härnösands kommun. Why not? Ds.
 

Här ligger jag och låtsas sova

Kategori: Allmänt

 

 

Det är en dag per år som jag är morgonpigg. Nu för tiden. Riktigt tokvaken. Den morgonen då det är meningen att jag ska sova när dom andra kommer in. Låtsassovning har alltid varit en svår gren för mig. Det spritter i benen och kroppen ligger och kittlas. "Jag vill upp! Jag vill upp! Jag vill upp!" Så känner även idag.

 

Ligger och lyssnar. Vad lång tid det tar. Vad gör dom? Det slamrar hemtrevligt. Dörrar som slår. Ett glatt sorl av familj och vänner som försöker smyga och vara tysta. Men det är ju svårt. Man glömmer lätt bort sig. Jag är superpigg. Det är spännande. Känslan jag hade igår av att vara neutal och förväntansfri känns som bortblåst. Så blir det plötsligt tyst. Nu kommer dom väl iallafall. Och så börjar det slamra igen. Mummel. Skratt. Om och om igen. Jag vrider mig lyssnar och försöker blunda.

 

Till slut kommer tystnaden följt av födelsedagssången. Leende som sprids genom ansiktet och ut i hela mig. Blundar. Skrattar inombords. Och tanken slår mig. Hur långt upp i åldern håller man på så här? Egentligen. Men inom mig finns en tjej som fortfarande i vissa stunder känner sig som ett barn. Och är glad att för en dag få ligga och återuppleva en underbar barnslig förväntan. Så dundrar dom ner för trappan. Med sång, fika, teckningar och paket. Iförda peruker och hattar av olika slag. Jag blundar och försöker ta fram mina bästa sova-skådespelar-talanger. 

 

 

Min dotter. I Tina Turner-peruk. 

 

Någon står på mitt huvud

Kategori: Allmänt

 
Det känns som om någon står på mitt huvud. Jag är varm och trött. Jag har sovit nästan hela dagen. Vårt sovrum badar i ljus. Dom sex fönstrena släpper in ljus från nästan alla väderstreck. Vanligtvis älskar jag det. Men huvudvärken gör mig ljuskänslig. Mina ögon vill dra ner mörkläggningsgardinerna. Men inte jag. Jag gillar att sova uppe bland molnen.
 
Ikväll har Daniel ett gäng fotbollsentusiaster här hemma. Chelsea-PSG. Matchen börjar snart och soffan är full. Chips. Öl. Korv. Ostkrokar. Försnack. Match. Eftersnack. Förväntansfullt sorl fyller huset. Zlatan är inte med. Han är skadad. Och därför tittar inte jag. PSG minus Zlatan och där föll mitt fotbollsintresse. Jag kommer att somna gott med ljudet av barndomsminnen från Skarpskyttegatan. När jag låg i min säng och somnade till ljudet av Sportspegeln som pappa alltid tittade på. Ville alltid hinna somna innan slutmelodislingan klingade ut. Tack, pappa förresten för cykeln. Fattar inte hur det gått till. Men den blev som ny. Superfin. Love u.
 
 
Mina sjukkompisar.
  

Zoo hemmavid

Kategori: Allmänt

 
Huset är tomt nu. Inga barn hemma. Kommer inte ihåg när det hände senast. Känns ovant. Konstigt. Fast vi är långt ifrån ensamma. Vi har två djur här hemma. Och ibland känns dom som så otroligt många fler. Idag var min pappas lilla hund här. Och pappa. Han hämtade min cykel. För att fixa den. Eftersom barnen skjutsat och pakethållaren dog in i däcket. Ulli Boström 9C Kiörningsskolan. 14 år. När det gäller vissa saker. Vissa situationer. Och mina föräldrar finns nära.
 
Det går typ trettio Ossie på Henke. Inte bara storleksmässigt.
 
 
Det går till och med två tre Ossie på katten.
 
 
Här är han. Den lilla söta piprensaren.