frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

Barfota kustliv

Kategori: Allmänt

 
 
Det är svårt att gå och lägga sig just nu. Det är svårt att göra något annat än att vara ute eller sitta i orangeriet och glo. Får inte nog av den här utsikten. Den är magisk. Oavsett väder. Lika vacker. Jag är lyckligt lottad. Som får ta del av det här i min vardag. Men sömnen får lida. Nu när solen knappt går ner innan den går upp igen. Det kan inte vara meningen att man ska sova. Right? 
 
Jag är inte mycket för att planera egentligen. Behöver mycket slack på linan och känsla av frihet. Men har jag en plan vill jag följa den. Jag gillar inte ändrade planer. Det är inte min grej. Det stressar mig. Om jag bestämt mig för att springa vanliga rundan kan jag oftast inte hänga på Daniels förslag om en annan runda. Så fyrkantig är jag. Däremot gillar jag rutiner. Det är bra att fundera på varför man triggar så mycket på något. Vad händer liksom? Var klämmer skon? I just den här situationen. Jag misstänker att jag är lite lätt autistisk. 
 
Jag gymmar mycket nu. Jag gillar det. Hur det får mig att må. Och det hjälper min kassa rygg. Jag har (hör och häpna) en plan när jag kommer dit. Det är min rutin. Som är inlagd i min träningsdagbok. (Hallå, inte nördigt utan bra för uppföljning och utveckling. Hur ska jag annars komma ihåg vilka övningar jag gjort och hur tungt jag lyft?) Vissa övningar i en viss ordningsföljd. Om det är folktomt när jag anländer är det julafton. Jultomte och julklappar. Julsånger och Kalle Anka på tv:n. Tindrande ögon och julefrid. Julskinkan står framme om vi säger så. Jag kan andas. Fokusera. Inget som stör. Tar min uppmärksamhet. Om det är mycket folk och "min plats" är upptagen skaver det i mig. River. Rasp rasp. Ändra plan, ändra tänk. Jobbigt. Don't like it. At all. Det finns en genomtänkt tanke och strategi med att ta gymövningarna i en viss ordning. Såklart. Men det spelar ju oftast inte någon livsavgörande roll. Förutom att min hjärna blir helt messed up. Och gärna vill hålla sig till planen. 
 
Daniel är en utmaning på så sätt. Han älskar att planera in det mesta. Lägger in det i sin iPhone med en reminder. Han vill ofta ha en plan, men han håller sig sällan till den. Enligt min mening. Kanske håller han inte med. 5 minuter blir 25 minuter. 45 minuter. 1 timme och 45 minuter. Fatta? Stress. Tilt. Fuck fuck fuck. 1 minut kan kännas som lång tid. Om man har dåligt tålamod och inte gillar ändrade planer. 45 minuter som ett jäkla år. 1 timme och 45 minuter som en hel livstid. Ibland ändrar han sig i sista minuten om han ska eller inte ska följa med och träna. Även det en utmaning för min hjärna. Men det är bra. Jag får öva. Massor. Hela tiden. Kanske kan jag jobba bort det här precis som med min forna flygskräck. Min vattenskräck. Eller så får jag leva med det. Såhär funkar jag. Helt enkelt.
 
Apropå vattenskräck, så fortsätter kallbadandet. Vi har nu badat i knappa tre månader. Cirka 65 gånger totalt. Jag för kalldoppsdagbok också. Temperatur, väder och vind. Upplevelsen. När vi började var det cirka +1-2 grader i vattnet. Kroppen skrek "FARLIGT! STOPP! DU ÄR FREAKING GALEN! GÖ RE INTE! DON'T DO IT! ARE YOU INSANE?!" Hög puls. Ångest. Första gångerna. Även fast jag egentligen ville. Det är himla häftigt hur kroppen fungerar. Är anpassningsbar. Kroppen lär sig sakta men säkert att det kalla vattnet inte är farligt. Att det ger fantastiska effekter för kropp och humör. Ett rus som jag inte kan jämföra med något annat rus. När jag idag går ner och känner på vattnet och det är riktigt jäkla kallt, känner jag "Mm, skönt. Underbart." På riktigt känns kylan härlig. Samma spontana omedelbara reaktion som det varma vattnet ger mig. Ingen stress. Ingen ångest. Inget tänk på att det är jobbigt eller farligt. Jag hushåller med kallbadet. Det vill säga, jag badar oftast inte flera gånger per dag. Jag vill hinna längta. Så att jag inte förtar känslan. Ruset. Det har blivit en närmast helig stilla morgonrutin, oavsett om det är vardag eller helg. Det är naturupplevelsen. Närvaron. Sanden, havet, isen, snön, solen, molnen, diset, regnet och vinden. Glimrande hav. Ljudet av vågorna, fåglarna. Doften av hav, sand och grönska. Effekterna i kroppen. Lugnet. Piggheten. Känslan av att allt blir kristallklart. Smärtlindringen. Om du vill testa är det egentligen ganska optimalt att börja nu. När det börjar bli rätt "varmt" [+9 grader i vattnet rätt ofta]. Välj en dag när det är vindstilla och sol. Och av med badkläderna direkt när du badat klart. På med varma kläder. Om du är äldre, har hjärtproblem eller högt blodtryck bör du först prata med din läkare om det är lämpligt.
 
Jag är på väg till +30 grader och sol. Lite försemester innan vår riktiga semester tar vid. Känns som ett bra upplägg inför sommaren. Hepp!