frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

Siggan

Kategori: Allmänt

 
Min farfar dog när han satt på sängkanten i farmors och farfars sommarstuga i deras älskade Undrom. Deras paradis på jorden. Ingen förstod hur farmor skulle klara sig utan sin Sture. Hon brukade ropa på honom i tid och otid " Stuuuuure?! Stuuuure?!" Men min farmor levde många år till utan sin bästa vän och kärlek. Bra kämpat kära lilla farmor.
 
Vissa saker skaver så i själen. Jag ångrar så att farmor fick vara ensam så mycket innan hon dog. Det var länge sedan nu. Jag vet det. Men känslan kommer och hälsar på hos mig ibland. Fortfarande. Jag kunde ha gjort bättre. Mycket bättre. Jag önskar att jag hälsat på henne ofta. Jag önskar att jag kunde säga att jag åkte dit och höll henne sällskap de många timmar hon hade att fylla ut. Jag önskar att jag inkluderat henne mer i mitt liv. Som hon tagit mig in i sitt. Jag önskar jag levt lite åt henne. Blåst mer liv in i hennes liv. Jag önskar att hon fått träffa Isaac. Att hon fått träffa Olivia mer. 
 
Jag ångrar så att jag inte såg henne. Som hon sett mig. Att jag inte såg henne som hon förtjänade. Bortom krämpor och ålderstecken. Men jag var upptagen och sprang på med fokus på mitt liv. Alltid på väg. Hundra järn i elden. När hon behövde mig som mest. Såg inte. Hann inte tänka. Klart. Glömde bort mig. Gjorde bort mig. Förlåt farmor. Jag älskar dig. Så mycket. Då och för alltid. Du och farfar var bäst. Betydde så mycket för mig när jag växte upp. Trygghet. Lugn. Kärlek. Glädje. Ni såg mig. Ni fanns där alltid. Förlåt, Siggan. Om ni sitter där uppe i himlen och tittar ner, ser ni mig vinka då? 
 
Jag ska försöka att inte göra om samma misstag. Se till att göra tid för de mina. Prioritera rätt. Medans de fortfarande finns hos mig. 
 
 
Ps. Det ska bli mer vegetarisk mat hemma. För att hjälpa miljön och för hälsan. Jag tror det är framtiden. Rekommenderar nya boken Nyfiken grön. Inte så mycket regler, utan mer inspiration. Ds.
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: