frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

På håret

Kategori: Allmänt

 
Alla finkänsliga bloggläsare bör sluta läsa nu. Alla hårfobiker bör också göra något annat. 
 
Jag har genomfört ett litet experiment dom senaste månaderna. När livet vändes upp och ner kändes inte det här med behåring så viktigt. Raka sig framstod som totalt onödigt och oviktigt. Dessutom hade jag varken tid eller lust. Eller utrymme. Vinn vinn. Vissa män slutar raka sig då och då. Att odla skägg eller mustasch under ett slutspel av något slag verkar poppis. Eller för något gott syfte. Fuck cancer, jag rakar mig inte på en månad. Typ. Så verkar inte vi kvinnor hålla på. Eller så har jag missat det. Hur som helst. Där och då tänkte jag fuck it. Nu får det vara nog. Jag tänker inte raka mig. En liten stilla protest. När saker och ting ändå är åt helvete vem orkar då bry sig om lite behåring. Right? Men nu har livet sakta kommit tillbaka. Jag har börjat beblanda mig med andra människor igen. Socialisera mig. Bland annat har jag lyckats ta mig till gymmet. Och man får ju tycka vad som helst om dom (sjuka) kvinnliga (och manliga) idealen, men för egen del tror jag att jag nu nått min hårlimit. Jag viker hädan. Jag medger. Jag kan fan inte känna mig bekväm med att göra pullovers, hantelpress och flyes med hår som flyger omkring under armhålan min. Eller springa runt i shorts med lika mycket grovt mörkt hår på benen som en "hel karl". Så är det såklart inte politiskt korrekt att säga. Förlåt. Dessutom verkar ju till och med en hel drös med män raka sina ben (med mera) nu för tiden. Tillåt mig att sucka. Det är ett fritt land. Eller det har ju åtminstone varit det. Och man gör ju som man vill. Jag vet. Men ändå. Vart är vi på väg? Varför måste vi se ut som om vi vore 10 år när det gäller vår behåring? Det övergår mitt förstånd. Och när det kommer till mig själv. Jag klarar det inte. Jag vill [måste] raka benen mina. Jag vill [måste] raka mig under armarna. Jag skäms. Jag vill vara en förebild. För mina barn. Men jag kan inte. Jag känner mig bara vulgär och provocerande. Det är sjukt att jag känner så, men det är helt sant. Kan inte alla bara sluta raka sig? Så att vi kanske någon gång runt år 2026 kan känna att det är det "normala" och vackra. Over and out. 
 
 
Ps. Nu är det gjort och det gjorde j**ligt ont. Aj. Ds.
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: