frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

Ångra (Ctrl+Z)

Kategori: Allmänt

 
Vilken underbar bytesmorgon. Tårar och bråk. Lovely, helt enkelt. "Du kan inte tvinga mig." Det har varit en återkommande kommentar den här veckan. Och såklart även den här morgonen. Som är spetsad av det som händer när man ska skiljas åt. Vilket är nå jävulskt jobbigt. För vuxna och barn. Man ska inte ses. Grejer ska lämnas och hämtas. Och nästan alltid saknas något. Saknad. Längtan. Tomhet. En frånskild familjs vardag. Like it or not.
 
Men den där kommentaren som kommer mer och mer ofta nu för tiden. "Jag är ett barn. Du kan inte tvinga mig." Den triggar mig så oerhört. Som ett tjurigt inlärt mantra. Som upprepas oavsett om det gäller att hjälpa till att duka. Ta undan efter sig. Gå ut och hämta frisk luft.( Eller göra något kul. Eller skittråkigt. Välj själv.) Inte äta sju bananer direkt efter middagen (eftersom middagen var JÄTTEÄCKLIG). Eller som nu i morse. Ha på sig regnkläder när det regnar ute. Och skolan har gett direktiv om regnkläder. För att dom ska ut och gå. Långt.
 
Jo, men vet du. Serru det kan jag. Jag vill inte gärna kalla det att jag tvingar dig. Jag gör bara mitt bästa för att guida dig. Lära dig. Skydda dig. Och det är min förbannade skyldighet. Som vuxen och förälder. Även som bonusförälder. Det kallas kärlek. Omtanke. Även fast du inte förstår det just nu. Ser det just nu. Men du kommer fatta. Senare. Jag lovar.
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: