frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

Knut att lösa upp, eller?

Kategori: Allmänt

 
Filmdag. Ligga-i-soffan-och-gäspadag. Daniel viker tvätt. Och jag ligger och gör ingenting.
 
Önskar jag vore lika avslappnad som förälder. Att jag vore mindre ängslig. Det är ju ingen tävling. Det finns tack och lov inget VM i föräldraskap. Även om det ibland känns så. Jag är jag. Jag gör så gott jag kan. Jag är långt ifrån perfekt. Varken som människa eller mamma. Jag gör en massa fel som förälder. Jag gör en massa rätt också. Jag önskar jag kunde se det mer. Allt jag gör som är bra. Som är fantastiskt. Jag önskar jag kunde känna mindre skuld. Jag har inte ens någon som skuldbelägger mig. Varför letar jag hela tiden efter en knut att lösa upp? Varför letar jag hela tiden orsaker till att saker är som det är? Hos mig själv. Varför letar vi efter syndabockar? Hos oss själva eller hos andra? Varför kan vi inte bara försöka göra vårt bästa? Vara lite snälla. Utan att analysera rätt eller fel hela tiden? Och vara nöjd med det. Slappna av och hänga med. Typ. För när det kommer till relationer och känslor funkar det inte särskilt bra med en klassisk problemlösning. Det funkar till och med ganska dåligt. Man kommer aldrig framåt med den strategin. Man hittar liksom aldrig den där knuten. Som man ska kunna lösa upp. Som kommer att lösa alla problem. Och om man tror att man hittat den. Då kan man vara rätt säker på att man antagligen är helt fel ute. Och så där kan vi hålla på. Hela livet ut om vi inte kommer på en mer lyckosam strategi.   
 
Mer kärlek, förlåtelse och humor. Det kan vara receptet. Men jag är inte helt säker. Hur gör man, liksom?
 
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: