frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

Larmet går!

Kategori: Allmänt

 
Jag sov ensam inatt. Och vaknade klockan halv ett av att larmet gick. Det vrålade och skrek. Påträngande. Uppmanande. Hysteriskt. Galet högt. Jag blev så rädd. Det skar genom mitt sovande tröga huvudet. Satte igång min kropp på en hundradels sekund. I läge kris-och-kaos. Kämpa-kriga-fly. Jag trodde det var inbrottslarmet. Jag kastade mig förvirrat upp. Försökte känna mig kaxig iklädd trosor och linne. Kämpade med att få på mig ett par brallor som visade sig vara en topp. Det är svårt att se i mörker. När pulsen är uppe på max. Stampade ljudligt hårt i golvet och tände alla lampor jag sprang förbi. Nu jävlar. Aldrig i helvete att jag bara ska se på. Kom an. Men jag sökte och hittade ingen. Och hur jag än försökte kunde jag inte stänga av larmet. Och det var då jag insåg att det brandlarmet som tjöt. Helvete. Brinner det nu också. Jävla helvetes skit. Jagade rök och lågor. På våra 465 kvadratmeter. Väldigt onödigt med så stora ytor. I ett sånt här läge. Men jag hittade ingen brand. Ingen rök. Ingenting hittade jag. Larmet det fortsatte larma. Och den höga stegen som Daniel brukar använda för att byta batterier hittade jag inte heller. Väldigt onödigt med högt i tak. Jävulusiskt irriterande faktiskt. Mitt i natten. När man är själv. Och Daniel han svarade inte på mobilen. Helt plötsligt slutade det att larma. Bara sådär. Som om det aldrig hänt. Tystnad. Stillhet. Ute dundrade åskan. Blixtrade över mörk himmel.
 
Det tog ett tag att få ner pulsen min. Det tog ett tag att få kroppen och hjärnan min att inse att faran var över. Att det var dags att sova igen. Kan ett brandlarm börja larma bara sådär? Det visste inte jag. Det var synd att min "brandman" inte var hemma. Men inbrottstjuvarna tar jag nog bäst själv. (Okej, nu ljög jag. Han är rätt bra att ha vid min sida. Jag är bara lite sur för att han inte svarade.)
 
Det här är dom tre musketörerna. Mamma, jag och syrran. Igår firade vi att min syster fyllde år. Så tacksam att ni finns. Så nära. Mina skratt- och gråtkompisar. I love you.
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: