frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

Buss med Bieber

Kategori: Allmänt

 
För dom som har en trettioårs- eller fyrtioårskris har jag ett tips. Låna en buss. Proppa in åtta tonårstjejer i den. Åk tjugotvå mil tillsammans. Bang. Där satt den. Krisen compleeted. Gone. Eller förvärrad. Något av dom alternativen. Mina ålderskriser är över sedan ett tag. Men jag tror definitivt min hade försvunnit idag annars. Tänk er åtta pigga unga vackra tjejer. Växande fräscha. Glada fullproppade med energi och nyfikenhet på livet. Antingen får man då panik för att man just där och då inser att ens bloomingday har passerat. Eller så känner man ett behagligt lugn över att det inte är meningen att man ska vara en evig ungdom. Man kan slappna av. Chilla. Njuta. Musiken i bilen fortsätter stå på högsta volym. Sjungande tonårstjejer. Dansande. Rappande. Skrattande. Bubblande. Livet har bara börjat. Dom känner att dom är på väg mot ett spännande äventyr. Och det är dom. Livsenergin flödar. "Hör här!" säger en av tjejerna. "En klassiker!" Och så spelas en "gammal" sång av Justin Bieber. Jag ler. Återminns tonårstiden. En blandning av allt. Med full inlevelse. Live or die. Allt eller inget. Känslosvall everywhere. Inte mycket balans. Jag. Jag. Och jag. Känner att det har hänt en del. Minns med värme det som var. Den jag var. Men jag är en annan idag. Är glad att jag är där jag är nu. Mitt i livet. Men behöver inte stå mitt i centrum längre. Jag behöver inte vara snabbast, bäst, starkast eller snyggast. Det är skönt att veta mer om sig själv, om vad man mår bra av och vad som har betydelse. Skulle varken vilja eller orka leva som jag gjorde då. Visst har jag åldrats. Men det är ju ett måste. Om man ska leva. Och då blir det vackert. 
 
 
Ni som känner panik över att ni inte längre är unga utan snarare medelålders känn er stolta över att ni överlevt. Så här långt. Det är långt ifrån självklart. Det är en ära att få vara med. Att bli äldre innebär förhoppningsvis att vi blivit klokare, mer generösa och snällare. Mindre ego helt enkelt. Idag fick jag spendera åtta timmar med min dotter och hennes härliga fotbollslag. Ryckas med av deras livslust. Sprallighet. Vilken förmån att få vara med. Som en livs levande feelgood-rulle. Och veta att deras vingar med möjlighet att flyga högt över molnen är tack vare att vi vuxna finns här nere med fötterna på jorden. Trygga. Redo att ta emot. Om det behövs.
 
 
Och tjejerna vann. 5-0 mot Arnäs. Olle gjorde första målet. Jaaaaaaaaaa!! Där satt den. Sen rullade det bara på. Som livet gör vad som än händer. 
 
 

Kommentarer

  • Calle säger:

    Jag botade min 40-årskris med att yla med Håkan Hellström i bilen t o r jobbet varje dag. Men det kan ha varit pga jobbtristess också, är lite osäker där...

    2013-09-09 | 09:25:27

Kommentera inlägget här: