frokensotblogg.se

i huvudet på froken_sot.

Pridehimmel och regnbågar

Kategori: Allmänt

 
Jag har aldrig varit på den. Pride festivalen. Regnbågsfesten. Men jag har hört mycket om den. Sett bilder. Det verkar roligt. Befriande och livs levande. Kan bli lite generad och rädd för nakenheten. Den är på sina håll rätt brutal. Men främst. Glädjen. Energin. Kärleken. Livfullheten. Feststämningen. Acceptansen. Av olikheter. Och likheter. Gemenskapen. Kraftfullheten tillsammans. Hoppfullheten. Kring att saker och ting kan bli bättre. Måste bli bättre. Vissa syften och mål är värda att kämpa extra hårt för. Mänskligheten. Rätten att få vara sig själv. Inte behöva gömma sig. Inte smussla. Om vem man är. Fullt ut. För en dag kunna sträcka på sig. Känna att man inte är ensam. Eller onormal. Konstig. Känna att man för en gång skull är i majoritet. I fokus. Inte i minoritet. Få känna stolthet över sig själv. Bara vara. Slippa indirekta och direkta kommentarer. Som man ska värja sig mot. Inför. Fast kanske oftast bakom ryggen. Blickar. Egentligen vet jag ingenting om det här. Om hur det är att vara i minoritet. På det sättet som HBT-människor får uppleva. Varje dag. Men jag är människa. Vi är alla människor. Som ibland känner oss ensamma, utsatta eller i minoritet. Vi är alla olika. Och lika. Gilla det. Älska det. Det är inget att vara rädd för. Det hotar inte. Det tillför. Berikar. Det är olikheterna i livet som gör det. Konstrasterna. I stort och smått. Ta hand om dom. Värna om dom. Kan vi en dag få känna pride under samma himmel. En dag kanske. Under regnbågen. Och idag hoppas jag alla som festivalar som bäst ska ha en rolig underbar dag. Happy Pride!

Hiv på löpet

Kategori: Allmänt

 
En vän har fått HIV. Fick jag veta idag. Genom facebook. Overkligt. Pang! Gilla och dela. Nej tack. Känns väldigt fel. Va fan. På så många sätt. Jag vet inte riktigt hur jag ska reagera. Förhålla mig till det. Chockad såklart. Jag är ledsen för hans skull. Främst. Himla ledsen. Men det känns så fjuttigt. Så bagatellartat jämfört med det som hänt. Försöker förstå. Ta in. Men det är svårt. Vad innebär det. För honom. Vad gör det med honom. Just nu. Sedan. Hans familj. Barnen. Och nära vänner. Den gamla bilden av HIV hänger kvar. Blandar ihop vad som är vad. Idag innebär inte ju ett HIV-besked en dödsdom tack och lov. Man kan leva bra och länge. Precis som alla vi andra. Dö ska vi ju. Vi vet bara inte när tiden upphör för just oss. Kan hända vem som helst. När som. Han är modig min vän. Jättefin. Kreativ. Driftig. Varm som person. Rolig. I högsta grad levande. Jag skrattar när jag är med honom. Mycket. Kanske kan det tillföra något. Det hemska. Alltihop. Det brukar på något konstigt sätt göra det. I slutändan. Han kommer göra något bra av det. Som av så mycket annat. Det vet jag. Det har han nog faktiskt redan gjort. Ambassadören. ❤

Färgkod blå

Kategori: Allmänt

 
Jag har fått mina alldeles egna snickarbyxor. Från BLÅKLÄDER WORKWEAR. Och dom är blåa. Nej det är faktiskt inte en självklarhet. Dom finns i andra färger också. Typ för oss tjejer. Röda. Rosa. Men inte i Härnta vad jag vet. Jag svänger lite extra på höfterna istället. Känner mig både kvinnlig och bekväm. Ändå. Behöver varken "tjejfärger" eller "tjejaktiviteter". Sitter på färjan och är grymt hungrig. Chips inhandlat. Nej jag ska inte. Jo. Nej. Men det är ju potatis bara. Jo tjena. Låt stå. Okej. Mot mat och Allsång på Skansen. Hej, Maja Ivarsson!

Favvo just nu

Kategori: Allmänt

 
Så bra. Like it a lot. Gör min biltur till jobbet så mycket härligare. Såklart vi gör, Jason.
 

Lucky

Kategori: Bara jag

 
Jag är lyckligt lottad. Jag har såklart fått min beskärda del av svårigheter i olika former. Men jag har det viktigaste. Det jag värderar så himla mycket. Jag har en helt otrolig familj. Som jag har nära och får vara med. Vi är fina mot varann. Har roligt. Jag har välsignats (på det mer ickereligösa sättet) med två fantastiska barn och bonusbarn. Kärleksfull make. Underbara vänner. Flera stycken till och med. Både vänner och makar. Inte samtidigt vad gäller makarna. Ett hem. Min väg har inte alltid varit lätt. Ibland svår och tung. Ibland lätt och självklar. Vägen har definitivt inte varit rak. Men jag har gått min egen väg. Följt min egen röst och känsla. Ibland har den varit helt åt helvete. Och andra gånger glimrande. Strålande. Jag har inte bara haft tur. Jag har kämpat som en tok. Ibland. Valt och kastat mig ut. Vissa gånger klamrat mig fast. Ibland stängt av och bara fortsatt. Mer och mer hittar jag en helhet. Ett sammanhang. En stillhet. Väver samman mitt liv som ser så annorlunda ut nu. Samma jag oavsett vecka. Samma liv. En viktig enhet. Där jag är en. Och inte så uppdelad. Splittrad. Varje dag. Varenda dag. Vardagen som blivit mitt viktigaste. För mig. Hitta harmoni i den vanliga dagen. Lycka. Stunder. Ögonblick. Även i det jobbiga. Det är ju så livet ser ut. Blandat. Huller om buller. Inte varannan vecka. Inte bara helger. Inte en massa transportsträckor. Där det mesta är utfyllnad och längtan. Och jag känner verkligen inte så längre. I vart fall väldigt sällan. Vill inte leva livet som ett 60-meters-lopp. Maxat av intensiva spurter mellan olika toppupplevelser. Och höga krav. På mig själv. Vill inte maxa. Utan förenkla. Minska. Jag säger inte att jag inte är snabb och inte gillar att springa fort. För det gör jag. Jag är en jävel på att springa fort. Men det är en helt annan berättelse. Vill bara inte swischa förbi det viktiga. Eller vara så utpumpad att jag inte ens märker det. Lucky, yes that's me.
 
 
 
 

Love the rain!

Kategori: Allmänt

 
Äntligen regn. Perfekt för jobbharmoni och fokus. Riktiga rejäla skyfall är härligt. Och fint strilande. Smattrar mot fönster och tak. Om man får vara inomhus. Eller när sommarregnet är sådär ljummet. Och man just då kan bli blöt. Vill bli blöt. Låta regnet svalka av hela kroppen. När man inte bryr sig om att håret blir genomvått och fastklistrat i ansiktet. Att mascaran rinner ner för kinderna. När man har tid att sedan slita av sig tokblöta, klistriga och tunga kläder och duscha sig varm. Länge. Ta på sig gossiga kläder och ullstrumpor. Dricka varmchoklad med vispgrädde och känna livet inom sig. Eller helt enkelt sitta på sin kontorsstol och sippa kaffe. Och låta regnet fånga mig. 

Hemsölunken 2013

Kategori: Allmänt

Lunk och lunk. Tyckte det gick ganska fort. Här Daniels klassiska slutspurt. Snart middag på favvostället. Hej, Bengt!
 

Bajamaja på nytt trädäck

Kategori: Arbetstankar

 
En hel dags semester. Från mitt riktiga jobb. Det kändes väldigt lyxigt. Det är lättare att uppskatta en semesterdag. Särskilt om den inte är planerad. Så där överraskande härlig. Bonussemester. Otroligt varmt och sol ute. Blandat med åska. Och jag har fortsatt lägga trall. Detta evighetsarbete. Det tar liksom aldrig slut. Vet inte hur mycket jag lagt. Eller hur mycket jag har kvar. Det är väldigt svårt att överblicka. Jag blir helt yr i huvudet av alla plankor, vinklar och vrår. Tycker att det ser snett ut. Synvilla ibland. Men inte alltid. M å n g a plankor är sneda. Och jag är petig. Det är lätt att bli extra vimsig när det är oerhört svettigt i snickarbrallorna. Men det är det värt. Fördelarna överväger såklart. Gillar dom skarpt. Hänger skönt på höften. Sitter inte åt. Mjukt ganska grovt slitet tyg. Jag får inga stickor i benen. Inte heller några blåmärken på knäna. Och alla grejer man får plats med. Cirka 300 skruvar. Kniv. Måttståck. Pennor. Telefon. Och en massa annat. Det är förstås Daniels brallor. Eller var. Jag tror att jag numera ser dom som mina. Haft dom i min besittning så äganderätten har övergått. Såklart. Jag tror han förstår. Tror jag ska föreslå vaddering i rumpan också. Det är ju inte helt ovanligt att man sitter på rumpan och håller på. Det är lätt att bli lite manisk som ni kanske hör. Det är tur att vi har grannar. Annars hade jag hållt på till mörket omöjliggjort något annat. Än att sova. Idag har trädäcket fått visa vad det tål. En otroligt söt liten tjej tyckte att det var så fint att hon tog och bajsade på det. Så det är invigt kan man säga. En förälder skurade frenetiskt. Kanske en smula generad. Definitivt väldigt stressad. Och den andra satt och skrattade. På en regel. Sånt är livet. Ömsom vin ömsom vatten. Första middagen ikväll på det nya, jippie!
 
 

Saxa flisan på med riset

Kategori: Design

 
Vårt kreativa vardagsrum. Åker hem och njuter av det ibland. Ganska ofta en smula kaotiskt. Lokalt för mycket saker. Högar av saker. Byggt för länge sedan för sociala sammanhang. 1937. Högt i tak. Stora ytor. Massor av ljusinsläpp. Rena enkla former. L-format. Funkis. Inga krusiduller. Raka rör. Saxa flisan. Som min pappa säger ibland. Det har han gjort sen jag var liten. På med riset. Lajka röbin. En obegriplig ramsa. Har aldrig förstått exakt vad det betyder. Och jag misstänker starkt att han inte har en aning själv. Säkert inte helt rumsrent heller. Pappasnack. När han ska vara lite rolig. Lite cool sådär. Och vi barn skrattade. Numera ler jag lite. Kanske borde jag fråga honom vid tillfälle. Vad han menar. Vart var jag. Jo. Vår lilla stuga på landet skulle nog rymmas i ena delen av vardagsrummet hemma i stan. Men är just därför super på sitt sätt. Hög mysfaktor. Massor av trä. Nära till allt och alla. Lugnande. Och utsikten. Den är slående.
 
 

Sol i nacken

Kategori: Allmänt

 
Vilken känsla att sakta gå och känna värmen smeka håret. Nacken. Min rygg blir så varm. Och lunch med Daniel. Talande blickar. Njuter av lugnet. Trivsam tystnad blandat med bubbligt planerande. Vad händer imorgon. I helgen. Ikväll. God mat. Faktiskt bästa pizzan i stan. I skuggan med ljumma vindar i helt lagom värme. Perfekt liksom. Sorl från dom andra gästerna och förbipasserande. Nöjda semesterfirare i mitten av sommaren. Som är lättade och glada över att solen och värmen kommit tillbaka. Dom kalla vindarna är bortglömda. Förlåtna. Flyttar ut i solen så att glassen smälter. Lagom till kaffet serveras. Sambibliotekets fantastiska arkitektur imponerar. I än högre grad i ljuset av mitt eget snickrande på landet. Beundrar och tittar upp. Tänk att kunna rita och bygga något dylikt. Vilken dröm. Att skapa något som så många älskar och kan njuta av. Under många år framåt. Tack, vem du nu än är. Du lär inte bli årets Härnösandsbo. Men är värd det alla gånger. 
 

Finfina hundar

Kategori: Färg & form

 
 
Jag gillar hundar. Har dille. På ett bra sätt. Inte på ett så där läskigt insnöat mossigt geggigt sätt. Har inte huset fullt med hundar. Gillar dom bara. Dom sprider glädje. Och hälsa. På ett lugnande sätt. What's not to like. Typ. Gäller även dom i keramik. Världens bästa hund är förstås Henke. Vilken tur vi hade som fick just honom. Han är min absolut gladaste och roligaste yogakompis.
 
 

Iphoneintegritet

Kategori: Jag

 
När någon pillar på min Iphone känns det inte bra. Något inombords liksom strejkar. Gnager. Obekvämt. Integritetskränkande. Faktiskt. Även om jag givit min tillåtelse. Även om det är någon jag känner väl. Som jag är ett med. Lite som om någon skulle peta mig i näsan. Åt mig. Inte naturligt. Inte roligt. På något sätt. My business. Det är privat. Mycket av mitt liv är där inne i den lilla manicken. Som att öppna upp sina inre kroppsdelar eller sin själ. Och nu säger Daniel att mitt lilla äpple måste lämnas in. Wifi funkar inte. Någon bugg i systemet. Och möjligen ett eller annat tapp i golvet. Jag vet inte. Hur ska jag kunna klara mig. Kanske kan jag se det som lite semester. Utan kontakt med omvärlden. Kanske blir det bra. Eller så struntar jag helt enkelt i att lämna in den. Vem behöver Wifi liksom. Ps. Mera auktionsfynd från Långsele. Ds.
 

Vidden och bredden

Kategori: Sommaren

 
 
Allt glöder ikväll. Vackraste solnedgången i sommar. Tycker jag. Försökte fånga den i kameran men det går inte. Det är omöjligt. Alla nyanser. Alla skiftningar. Vidden. Bredden. Djupet. Höjden. Naturen. Himlen. Vattnet. Och vi. Och helt stilla och lugnt. Nästan andligt. Och definitivt magiskt. Gick som en dans att såga ikväll. Och dansa kommer vi kunna göra. När jag är klar. En hel dansbana blir det. Funderar på att be Rolandz komma förbi en sväng. Kanske Mini & co också.
 

Jonas äggkoppar

Kategori: Design

 
 
Äggkopparna Jonas design av Per Bjelving är så fina. Som karameller. Fem nya ropades in igår. Till slut. Fick köpa dom av kvinnan som köpte lådan. Hundra papp. Dyrt som gravad lax. Fast med mycket längre hållbarhet. Dom här tillverkades på 60-talet. 
 

Sommarauktion med N'Leffe

Kategori: Färg & form

 
 
Från Hudik. N'Leffe. [En Leffe]. Betyder med Leffe. Tror jag. Eller rättare sagt the one and only Leffe typ. Som om vi då ska fatta vilken Leffe dom självklart menar. På norrländska. Inlandsdialekt från Långsele. N'Långsele. Inga sålde idag ut sitt bohag. Det var sol och stämningen var på topp. Lagom varmt. Perfekta förhållanden helt enkelt. Stolar, kaffetermosar (japp pluralis ett måste) och mat. Filt. Inga är en riktig samlare och dessutom en sann konstnär med känsla för måleri, träskulpturer och mattor. Hon hade roliga fina saker till salu. Både härligt och sorgligt. Kändes lite konstigt. Som om hon redan var borta. Nästan hela hennes bohag skulle byta ägare. Ett helt liv. Eller resterna av det. Avtrycken. Massor av minnen förknippade såklart. Med det som auktionerades ut. Men hon verkar må bra. Och ser ut som om hon tycker om auktionen. Folkfesten. På hennes gård. Hon sitter och tittar. På alla människor. Pratar med folk. Dricker kaffe. Äter macka. Frågar mig om hon får hälsa på Henke. Hon berättar att hon precis lämnat bort sina två hundar. Och sin katt. Det känns såklart. Hon berättar om sitt målande. När jag frågar. Att målandet ofta speglar hennes fantasi. Inte ofta situationer från hennes verklighet. Säger att hon samlat på sig mycket. Och att saker inte betyder något längre. En vis gammal dam. Ung i sinnet. Kreativ fortfarande. Fina rynkor kring hennes plirande ögon. Vilken förebild och inspiratör. Jag och Daniel ropade in några av hennes fina tavlor. Och en träskulptur. Plus en del annat såklart. En hel dag i Trollskogen. I Nässe. Tio timmar för att vara lite mer exakt. Med n'Leffe. Och en massa annat trevligt folk från Långseletrakten. 
 

Podcastbubblan

Kategori: Allmänt

 
Min man har hamnat i en podcastbubbla. En ny värld har öppnat sig. För honom. Nu även för mig. Och jag förstår honom. Fan va bra det är. En genväg till en massa skatter. Podcastskatter. Nytt för mig. Men jag är ju otroligt sen med allt sånt här. Alex & Sigge. Värvet. Sommar i P1. Vinter i P1. Det finns hur många bra sändningar som helst. Precis när du vill ha dom. På dina egna villkor. Podcast är perfekt i kombination med bilkörning, trallskruvning och målning. Eller någon annan syssla där du av någon anledning är upptagen med båda händerna. Och vill bli underhållen av andra istället för tystnad. Idag lyssnade jag på Sommar i P1 med sommarpratarna Leo Razzak och Kristian Gidlund.  Kärlek och sorg. Livserfarenheter och livöden. Drömmar och historia. Olika framtider som väntar. Kristian är otrolig. Naken. En hjärtskärande berättelse. Diktande. Målande beskrivningar. Brutala. Leo är en överlevare. Ett maskrosbarn. En inspiratör för många unga. Med ett fint uppdrag. Båda varma. Ingen fasad. Vågar vara sig själv. Fina unika människor. Det vimlar av dom. Vi måste bara lyfta blicken lite. Och medan jag lyssnade fixade jag trädäcket. Som växte och växte. Jag höll på tills skruvarna var slut. Händerna värkte. Diem Carpe som Alex, eller om det var Sigge, säger. Jag lät dagen fånga mig. Och det blev bra. 
 

Vit flagg upp

Kategori: Allmänt

 
 
Nu är faran över för den här gången. Så här i efterhand tänker jag alltid. Jamen jaha. Jag förstår. Tack gode gud att PMS-attackerna inte kommer allt för ofta. Inte dom här värsta tsunamivågorna iallafall. Den tyranniserande dominerande negativa expertkommentatorn har gått i idé. Jag hoppas på en självdöd där nere i hålet. Kom inte hit igen. Mitt vanliga jag har dragit på snickarbrallorna och lägger trall. Trallar, bär, måttar, sågar och skruvar. I sakta mak. Noggrant. Systematiskt. I bästa Janne Berglund-stil. No rush. Trivs med det. Mindfulness-trall-läggning. Regnet har lagt sig och jag börjar torka upp. Obeskrivligt skönt att höra Daniel stöka omkring i köket. I stugan. Och när den ena ljuvliga doften efter den andra letar sig ut är det lätt att njuta. Mat är väl aldrig så gott som när man varit ute och jobbat med kroppen och är superhungrig. Komma in i värmen till servat bord. En dag i jämställdhetens namn. Inte för att jag tänker så egentligen. Vi gör det vi är bra på här hemma. Och vi är ofta inte bra på samma saker jag och Daniel. Nu väntar kap- och gersågen. 
 

Varning för surblogg

Kategori: Allmänt

 
 
Idag har varit en riktigt surdag. Inte hela dagen. Men nästan. Fick träffa min syster över lunch. Då var jag glad. Gillar henne. Men sedan. Blä. Vissa dagar vill jag bara vända ut och in på mig själv. Så supersur in i minsta detalj. Hela jag bubblar av irritation.Tittar jag i en tidning. Sur. Retar mig på det mesta i tidningen. Oj vilken dålig artikel. Faan vilken himla ful annons. Ska jag måsta ge mig in i reklambranschen nu också. Jag förvandlas till en expert på det mesta också. När jag är på sånt här humör. Tillåter mig att inombords kritisera dom flesta helt hutlöst. Jag. Kan allt. Som Lotta på Bråkmakargatan. Fast hon var väldigt söt när hon var sur. Och det är garanterat inte jag. Vi har säkert lika mycket fel iallafall. Så jag fortsätter. Hur i helvete kan tidningen trycka sån skit. Nämndhuset får nya fönster. En rubrik. Nästan en halvsida. Nämndhuset. Finns det ett sånt i Härnösand. Intressant. Vilken tur att TÅ skrev om det idag. Nu var jag väldigt ironisk för mig själv. Jag gick igång på hela sidan om Härnösands Stadsfest också. Ful annons. Över. Huvud. Taget. Katastrofalt färgtryck i tidningen. Dålig text. Får dom ens ta betalt för sånt. Hela sidan känns dessutom som en stor upprepning av fjolårets sida. Hur är det möjligt. Har det inte hänt någonting. På ett helt år. På flera år rättare sagt. Hur många gånger ska vi måste se på Sean Banan och Smalare än Thord. Eller Herrey. Med eller utan dom gyllene skorna. Eller lyssna till Fröberg & Sjöberg. Kan Härnösands Stadsfest överhuvudtaget arrangeras utan Smalare än Thord. Antagligen inte. Och så lite Friskis på det. Och godisregn. Ta da. Ja, ni förstår. Förlåt förlåt. Hundra gånger förlåt. Jag är bara sur. Det är ju såklart fantastiskt att det är någon som arrangerar något överhuvudtaget. Bra att dom gör något. Vågar. Och dom är duktiga. Artisterna är bra. Men ändå. Måste allt gå i repris i Härnta. Typ 1989 var ett bra år. Vi kör på det. Några år till. Det går inte att gå ut att dansa här utan att tvingas lyssna till musik som spelades för tjugo trettio år sedan. Otroligt. Egentligen. Förutom på Broöppning. Tack gode gud för Musikföreningen Härnta och såklart Per. Ja. Vad mer. Jo. Nästan inga kollegor har lust att dyka upp på jobbet. Och så var kaffet äckligt. På fikat. Verkar inte gilla det längre. Kommer börja dricka te istället. Fuck kaffe. Idag. Och så glömde jag äta glassen som jag fick på Waynés Coffée. Hur kunde jag glömma det. Skitdag. Okej. Nu känns det lite bättre. Lite.
 

Arrangiati och två hungriga gubbar

Kategori: Allmänt

 
Jag har hittat ett härligt mat- och må-bra-tv-program. Två hungriga italienare. Som heter Gennaro och Antonio. Ni har säkert sett massor av avsnitt men jag såg mitt första igår. Och älskade det. Två gubbar på matresa i Italien. Det låter kanske inte så roligt. Men dom är livsnjutare av rang. De älskar mat och livet. I stort och smått. De verkar leva fullt ut. Hittar njutningsögonblick. Fokus på vad som finns och vad de har eller vad som är möjligt. Deras energi och sätt att tänka eller snarare känna går direkt genom rutan. Pang! Så färdas man några hundra mil söderut. Sträcker oss efter solmogna vindruvor. Äter goda ostar, serranoskinka, sallader och gör vår egen pizza. Det enkla. Det vackra. Jag kände på en gång att jag var med dom. Ville känna dom. Smittas av deras levnadskonst. IRL. Igår pratade dom mycket om "arrangiati" som betyder typ fixa det bara, ta tag i det. Och åter igen slås jag av att allt faktiskt är en inställningsfråga. Arrangiati. Get on with it nu! Typ. Passa på att njuta av det du har medan du har det. Och vill du något. Jobba för det. I slutet av programmet när de sitter vid en sjö och grillar utbrister en av gubbarna Gennaro (?) innerligt till sin vän Antonio (?) "den här utsikten gör mig lycklig". Hundra procent tillfredsställelse. Så känner jag också där jag är just nu. Arrangiati! Ps. Magen är fortfarande fyllig. Börjar misstänka att jag helt enkelt mumsar i mig lite för mycket. Ds.
 

Palmgrensstolar och flyttfällar

Kategori: Allmänt

 
 
Målat som en tok utomhus. Kvällspasset. Och så har vi hunnit med en flyttloppis här på Nordanö. Några jättefina italienska stolar som påminner om Palmgrensväskorna. Fint skick också. Ett stycke ren- och älgfäll. Älgen fäller nåt jävulskt. Den får bo utomhus. Så länge. Plus en tvättmaskin. Så nu behöver jag inte åka tre mil för att tvätta. Om den nu funkar. Hoppas hoppas. Tror stenhårt på den. Jag tar ut lite i förskott nu, men jippie! Ps. Magen har inte lagts sig ännu. Fortfarande en del andningsproblem. Ds. 
 

Stora magen och jag

Kategori: Bara jag

Sitter i väntan på färjan och drar in magen så jag knappt kan andas. För om jag andas så åker magen ut alldeles enormt. Den går faktiskt inte ens att dra in. Och det är väldigt jobbigt att dra in magen hela tiden. Jag ser ut som om jag är med barn. Tredje månaden. Typ. Hjälp!! Inte för att jag skulle ha något emot det. Tror bara inte att det är så. Det här brukar inträffa rätt så regelbundet. Jag tror. Jag blir glad. Vi blir glada. Jag testar. Nähä. Jag är nog för gammal. Igen. Adrian brukar ofta traggla min ålder jämfört med andras. Och då spetsar han till det åt båda hållen. Rätt rejält. Och där någonstans blir jag rätt liten och provocerad jag också. Min mamma är 30 år. Jaha. Not. Du är runt 59 va? Grrrr. Ogilla. Ogilla. Men jag är ju väldigt snygg och fräsch för min ålder. Tänker jag lite (väldigt) kränkt. Och vissa blir tanter vid 20. Förresten fick jag visa leg på bolaget för några månader sedan bara. Legitimation. Hon var säkert bara snäll. Men ändå. Ska nog köpa ett gravtest ändå. Graviditetstest. Inte test för min gravduglighet. Inte ännu. Himla skitunge.

Dansande blåbärsris

Kategori: Allmänt

 
Idag dansar tallarna och blåbärsriset. I ungefär samma takt som min hawaiianska som svajar fram och tillbaka i bilen. Sitter och väntar på våra middagsgäster. Corona i trästolen. För vi är i tid.  För en gångs skull. Hurra! 

Jämngrått kan man säga

Kategori: Allmänt

 
 
Och blött. Regnet öser ner. Åskan dundrar och blixtarna lyser upp den grå eftermiddagen och himlen emellanåt. Det verkar nära. Eller drar det förbi nu. Det börjar bli immigt på rutorna. Jag kommer aldrig glömma när vi under en hel natt hade flera hundratals blixtnedslag. Flest i hela Sverige. Har aldrig varit med om något liknande. Skrämmande och mäktigt. Naturens egna oöverträffbara skådespel. Och nu. Lite glad att jag inte hängde ut tvätten på lunchen. Eller att jag är på väg i bil till Hemsön. 
 

Lunchlyx

Kategori: Allmänt

 
 
Ibland är det underbart att vara pigg, ensam hemma och bara strutta omkring. Ta en kaffe med choklad eller nåt. Tvätta en tvätt. Bläddra lite i en gammal tidning. Gå runt och titta lite bara. Insupa hemmahuskänslan. Nästan känna alla andra i familjens närvaro. Hemma. Och ljuvligt tyst och lugnt. Och sedan tillbaka till jobbet. Vardagslyx. 
 

Materialval och kulörer

Kategori: Allmänt

 
Sitter i mina jeans och en ullkofta. Vajert. Både de olika materialen och kulörerna.Och de blir bara vackrare eftersom. Förändras. Idag första jobbdagen på två veckor. Helkul. Började med att irra runt och leta min jobbmobil i stugan. Ibland lägger jag mina saker på så kluriga ställen. Till slut hittade Daniel den på ett rätt så oklurigt ställe. Väldigt oklart hur telefonen tagit sig dit. Själv. Sitter på färjan och laddar upp mig för jobb. Vad kan ha hänt på två veckor. Det visar sig om en liten stund. Läsa mail. Uppdatera mig. Lägga upp en plan för den här veckan. Försöka komma ihåg var jag lägger saker och ting. 
 

En riktig söndag

Kategori: Allmänt

 
 
Oj vad jag är slut idag. Glad för alla härliga möten igår och idag. Nya och gamla vänner. Gamla och nya minnen. Lärt mig en del också. I den digitala världen. Jag var pigg imorse. Men nu. Känner mig bak och fram, upp och ner. Muttrar och grymtar. Suckar en del. Känslig för lukter. Tycker att alla okända jag möter idag är lite ofräscha. Inte mitt bästa jag alltså. Ska gå och lägga mig och sussa tidigt idag. Glasögon på helt enkelt. Och på med Pod Cast. Erik Niva, hej på dig!
 

Bröpparecension 2013

Kategori: Dans och kultur

 
Bro! öpp! ning! 2013 blev lyckad. Förutom några flaggor som var i vägen. Konstant. Men dom var i och för sig väldigt fina att titta på också. Jag älskade Panda Da Panda! Och DJ:en Jazz är farligt. Jag vill också ha mikrofonfrilla. Cooool tjej. Kvalitetshäng med min fina fina kusin Emil. Och alla andra underbara människor! Kärlek was in the air. 
 
 

Skruvat läge på landet

Kategori: Färg & form

 
 
Skruvat sexton pallar. FROSTA från IKEA. 69 kronor för pallen. Som är gjord av björkplywood och är superfin. Kommer användas både ute och inne. Både som soffbord och sittpall. Ett litet ynka skavsår från skruvdragaren. Det är allt. Vilar i solen. Som värmer skönt. Lagom vind. Lagom hammock. Skulle kunna somna men måste snart ladda om för Bro! öpp! ning! Jag har blivit gammal och lat. Vill helst ligga kvar. Allt känns perfekt just precis nu.
 

Vila på parkering

Kategori: Allmänt

 
IKEA 20.08. Trött som bara den. Måste vila en stund. Himla tur att dom hade REA på vilstolen. Tomt på parkeringen. Ett rån i handen. Räddade hemfärden. 

Bro! öpp! ning!

Kategori: Dans och kultur

 
Imorgon händer det. Årets alla gånger roligaste musikfest i Härnta. Grymma duktiga musiker, artister och discjockeys. Avslappnade trevliga människor i publiken. Måste medge att jag misstänker att dom flesta faktiskt inte är Härntabor. Och i det här fallet är det ett gott betyg. Förlåt men jag gillar att se Härnösand gästas av musikintresserade glada intelligenta människor. Som ger oss infödingar lite och titta på och inspireras av. Vem är det där? Tissel tassel. Schyssta brallor. Tissel. Och så vidare. Bröppa håller till inne och ute på St: Petri Logen och i år även i stans mest ansedda byggnad arkitektoriskt nämligen Sambiblioteket. Musikföreningen Härnta gör det alltså igen. Jag är djupt tacksam. Och jag är övertygad om att det kommer bli ett hejdundrande schysst gung, god mat och dryck. Längtar dessutom efter sällskapet som kommer. Ska bli så roligt!! Så om du inte ännu köpt biljett. Gör det. 
 
 

Via ferrata i Skule

Kategori: Barnen

 
 
Norra europas största Via Ferrata-anläggning finns i Docksta. Det fick jag lära mig igår. Skuleberget ta da. Otroligt häftigt berg och rolig klättring. Med hög puls och adrenalinnivå började vi på något darriga ben stegen mot klätterleden. Alla barnen utom Isaac var med. Trodde inte att det skulle gå. Att killarna skulle vara för små eller för rädda för höjden. Men det gjorde det. Det gick som smort. Med bravur. Olivia och killarna var helt otroligt duktiga. Ingen rädsla. Bara positiva utrop hela vägen. Dom dansade upp. Trots en hel del väldigt branta väggar. Och sedan segereftersnack uppe på toppen. Vilken belöning att se hela Höga kusten. Overkligt vackert. Rörd och berörd. Andaktsfullt. Vilken natur. Vilken upplevelse att få göra ihop med människor man älskar. Som Adrian sa till mig under klättringen. Vi är i toppform, Ullis! Yes we are, säger jag. Nästa gång blir det röda leden, säger Adrian. Nja, svarar jag. Gula kanske. 
 
 
 

Fem sorters korv

Kategori: Allmänt

 
Äntligen fick jag gå på sommarauktion! Som Allsång på skansen eller dans runt midsommarstången. L j u v l i g t. Somrigt. Folkligt. Exalterande. Spännande. Och trevliga auktionsutropare är ett måste. Som tillåter tokfynd. Som skojar utan att vara tillgjorda. Annars blir det plågsamt. Och idag var det fullträff. Först på Svanö och sedan i Ullånger. Till Svanö kom vi alldeles för sent. Missade det fina. Men i Ullånger. Oj oj oj. Massor av bra auktionsgods och låga priser. Ropade in tre Thonetstolar. Kopior tror jag. Men fina i ljust trä. Och Daniel ropade in en motorsåg. Vi missade en superfin gul 60-tals golvlampa. Men det var roligt att se en tjej i min egen ålder vifta generat och exalterat varje gång budet höjdes. Och hennes lycka i ansiktet när lampan blev hennes. Det var värt förlusten. Den blir fin hos henne. Det är jag övertygad om. Och maten en sån här dag är lättsam och avslappnad. Fem sorters korv på lite olika ställen i landsbygden. En del goda. En del mindre goda. Vissa med bröd och andra utan. Några med mos och räksallad. Precis som det ska vara. 
 

Fodervärden och prinsen

Kategori: Barnen

 
 
Det har bara gått några timmar. Sedan han åkte med Fridarna. Saknar honom så hjärtat kramar om mig hårt. Kämpar men fortsätter slå. Han är min prins. Min modiga känsliga riddare som kämpar på som få. Hans hjärta är av guld. Och han gör det så bra. Han är en av mina två absoluta favoritmänniskor i hela vida världen. Önskar jag kunde bära honom på mina axlar. Lyfta honom. Men han är för stor. Måste få stå på egna ben. Flyga lite själv. Jag är en av hans fodervärdar som Daniel kallar oss föräldrar. Får ha honom till låns emellanåt. Och det är ett mirakel i sig. Djupt oändligt tacksam. Älskar dig Isaac. 
 

Det händer i Hultom

Kategori: Familjeliv

 
Har ni inte varit till Hultomsberget på Nordanö så kan jag verkligen rekommendera det. Otrolig utsikt över Höga kusten. Nästan 365 grader. Cirka 230 meter över havet. Påminner om Skuleberget. Minus Naturum. Och klättring. Alla berg och dalar. Vatten. Lagom vandringsled för dom flesta. Plus en toppstuga med våningssäng, kamin och köksbord. Till och med kuddar och filtar. Och Gevalia. Preppat för oväntade besökare. Sedan kan man gå ner till Kolhusviken och bada. Viken är skyddad och det är väldigt långgrunt. Blålerabotten. Sandstrand. Eftermiddags- och kvällssol. Verkar som man får vara rätt själv. Med andra ord roliga utflyktsmål. Nära. För oss Västernorrlänningar iallafall. Och hemvändare. Kan hinnas med på samma dag. Sedan kanske en middag på Sågverket som ligger ett stenkast bort. På köpet får man en exotisk tur med Hemsöfärjan. Hepp!
 

Älsklingsdojjan

Kategori: Allmänt

 
 
Men dom här älsklingarna är ändå skönast. Finns nog inget härligare att skjuta in fötterna i. Dom trivs i sanden också. Och det är ett stort plus. Och på kontoret. Obligatoriska i offentlig sektor. Kan definitivt vara värt att veta.
 

Brogues i Docksta

Kategori: Design

 
 
Nu har den hamnat i min famn. Eller i min påse. Dockstatoffelns Rolls Royce. Min sommarpresent till mig själv. Sandalen med stil. Supersnygg. Och passar otroligt bra till kostym och andra jobbkläder. För oss akademiker. Och andra som har vissa klädkoder att följa emellanåt. Men funkar lika bra till jeans eller kjol. Och så är den bra för foten. Ekologisk. Inga tillsatser i lädret som kommer från svenska kossor. Modellen heter Brogues och är framtagen tillsammans med en av Sveriges skickligaste formgivare. För Docksta sko. Som ligger mitt ute i ingenstans. Gyllene tillfälle att slinka in när barnen besöker Rövarbyn och Skule. En rolig sak för barnen. En rolig sak för mamman. Vilken underbar idé av Docksta sko. Genialisk. Blev nästan lite jobbsugen nu.
 
 

Trädäck is coming soon

Kategori: Färg & form

 
 
Vi är på gång. 10 kvadratmeter trädäck utlagt och iskruvat. Massor återstår, men vad gör väl det. IKEA PS VÅGÖ utefåtöljerna kunde inte vänta. Oj, så fint det blev. Lagom till finfolket från Stockholm kom. Några dagars Frid i Haagen väntar. Ordvitsen tillägnad min kära make som ju är rolig som få. 
 

Dirigerande klädhängare

Kategori: Färg & form

 
 
Väntar på mina människor vid en parkering. Minutrarna kryper fram. Alla bilar runt omkring mig backar ut och iväg. Alla behöver backhjälp. Vår jättebuss upplevs som gigantisk. Förstår dom. Och jag har lånat ut min bilnyckel, så allt jag kan göra är att dirigera dom iväg. Jag och vår nya klädhängare. Fler finns att fynda. Åhléns.
 

Yogasoffa inköpt av bulvan

Kategori: Färg & form

 
 
Loppisfynd! Furustomme med tre inställbara lägen. Canvastyg. Fantastiskt sköna. Tack, syrran! Och Erikshjälpen. Igen. Yogakänsla. Säger allt. Tokfynd.
 
 

Dom tre musketörerna

Kategori: Familjen

 
 
Min syster och mamma är som mina bästa väninnor. Vi har så roligt ihop. Skrattar massor. Hänger ihop. Och när det är som djävligast finns dom alltid där. Det är få jag delar både och med. Vissa finns med mig när jag är på topp. Andra finns där när jag mår sämre eller har problem av något slag. Och några finns med mig hela tiden. Oavsett vad. Min syster och mamma älskar hela mig och jag hela dom. Villkorslöst. Alltid. På riktigt. Även när vi inte är så vackra. Och då menar jag en mental Bad Hair Day. Vissa känner jag mig så hel med. Som om vi är ett pussel och jag hittat en pusselbit som löste hela alltet. I eftermiddag har jag tankat massor av energi och kärlek med dom. Känner mig extra glad och upprymd. 
 

Ord som meditation

Kategori: Personlig utveckling

 
 
För oss som har tankar som virvlar omkring kan det var bra att sätta skrivna ord på dom. Jag tycker alltid det lättar och klarnar upp när jag skriver ner det jag funderar på. Det blir tydligare vem jag är. Och vilka felfokus jag har. Hang-ups. Om jag skriver ner det kan jag inte gömma mig lika lätt. Ducka. Skylla ifrån mig. Det blir pinsamt märkbart vad jag behöver jobba med. Så mycket svårare att försköna mitt virrvarr när det läggs upp på bordet. Naket. Svart på vitt.  Om jag är sann med mig själv. Om jag på riktigt vill komma någon vart. Istället för att ge upp mina ostrukturerade tankar eller stänga ner. Försköna. Ursäkta. Stänga in. Skylla ifrån mig. Flaxa iväg. Hitta på något annat roligare. Upp med det istället. Till ytan. Se det. Från olika håll och kanter. Vrida och vända. Skriva. Titta på det igen. Varför fastnar jag i det här? Varför tänker jag som jag gör? Varför känner jag som jag gör? Varför handlar jag som jag gör? Kan jag känna annorlunda? Kan jag tänka annorlunda? Kan jag agera annorlunda? Och svaret är nästan alltid ja. Det finns massor att göra. Flera inställningar att justera. Hos oss själva. Vi kan inte hänvisa vårt mående idag till något eller någon annan än oss själva. Vad vi än råkat ut för. Vi måste sluta tycka synd om oss själva. Det är nog det mest oattraktiva och ineffektiva hos en människa. Martyrskapet. Vill alltid vända och gå åt ett annat håll när jag möter en sådan person. Tycker inte synd om. Orkar inte lyssna. Stänger av. Det är jag ensam som måste hantera mitt liv. Det kan ingen annan lösa. Vi kan få hjälp och stöttning. Men knyta upp den där knuten det är det bara vi själva som kan göra. Leva vårt eget mentala liv. Inte fly iväg. Utan stanna upp. Gräva lite. Se. Lyssna. Våga vara i det svåra. För att någon gång kunna komma vidare mentalt. För att inte stanna upp i utvecklingen. Fortsätta vara 14 år. Eller vilken ålder jag nu omedvetet kanske blivit kvar i. Förmodligen blivit kvar i. Lyfta, acceptera och släppa det. Våga vända och ta en annan väg än återvändsgränden. Ta ett steg tillbaka. För att undvika väggen. Vill du? Vågar du? Bara vara. Bli fri. Som människa. Det kommer inte vara lätt. Det kommer att ta tid. Men det går om man vill. Och det är underbart. Att vi har möjligheter att göra oss hel. Igen.
 

Poliskommissarien och blåljus

Kategori: Arbetstankar

 
Jag anställdes som poliskommissarie utan polisutbildning. Det var möjligt eftersom jag var åklagare och hade både juris kandidat-examen och åklagarutbildningen i ryggen. Lärde mig skjuta. Jobbade på. Försökte bygga en bro mellan polis och åklagare. Stannade inom blåljusvärlden i fem år. Sen orkade jag inte längre. Det var för tufft. Mentalt. Ända sedan beslutet om min anställning kämpade polisfacket emot mig. Överklagade ända upp till Regeringsrätten. Och dom fick fel. Men med facit i hand kanske jag skulle ha förstått att det skulle bli uppförsbacke. Att den posten var vigd för deras kollega som gått den vanliga vägen. En av dom. På deras karriärspost. Men jag hade roligt också. Många härliga begåvade engagerade poliskollegor. Som finns kvar inom mig. Såg er och glömmer er aldrig. Fortsätt kämpa på. Ni behövs därute. Själv har jag gått vidare. Släppte taget. Gjorde mig fri. Blev lyckligare i själen. Igår var det en del annat blåljus som lyste upp. Vackra själar i natten. 
 
 

En apa som liknar dig

Kategori: Allmänt

 
 
Va fin han är. Darin. Verkar så genuint trevlig och fin. Vi satt på våra solsängar i flera timmar. Och väntade och väntade. På Darin. Filippa och Ingrid ville höra En apa som liknar dig. Jag också. Tänk att göra om något och få det att låta så mycket bättre. Tänk att sätta varje ton. Leverera på varje ord. Varje steg. Det är du som väljer så var noga med ditt val. Det är ändå du som väljer vem du är. Inte Darins text. Men dom orden känns trovärdiga när dom kommer från honom. Han verkar ha valt att leva som en kärleksfull människa. Men vad vet jag. Först ramlade vi in Darin på Naturum. Som jag aldrig varit in i. Fick såklart lov att fotografera. Stället. Och vilka satt där om inte Darin med flera. Det är Darins ryggtavla under Tur. Men det visste jag inte då. Vilket sammanträffande. Jag har ingen aning vilka andra som uppträdde. Spelade som ingen roll. Och han var värd att vänta på. Vilken artist. Och övriga bandet. Darintourgänget. Himla himla bra. Den enda som saknades var Isaac. Nästa gång.
 
 
 
 

Målningsmani och Darin

Kategori: Färg & form

 
En sida klar! Tjoho! Otroligt skönt och det blev jättefint. Jag grips av någon typ av målningsmani. Målningsjävul. Vill inte sluta. Vill bara måla måla måla. Kul kul kul. Men alla vill att vi ska åka till Skulefestivalen. Så jag får ge mig. Darin drar. Och vi älskar Darin. Sedan dag ett. Så får det bli. 
 
 

Alcro choklad

Kategori: Vardagsliv

 
 
Ser ut som mörk choklad. Som chokladglasyr. Så himla smarrigt. Fast det är det inte. Utan färg till stugan på landet. Matt svart. Alcro allmoge svartfärg. Alkyd. Som Falu Rödfärg fast svart. Typ. All over. Lite gråblåskimrande. Som Svarta hingsten. Men inte så blank. Ursnyggt. Och lätt att stryka ut. Roligare så. Nu ska det målas utav bara fan. 
 

Bumlingfrossa på Ådalen 3

Kategori: Design

 
 
Näe. Men tänk så kul det vore. Fynda bästa lamporna under en båttur i vackra böljande Höga kusten. Bumliga. Mulliga. Genialiska. Enkla. Fantastiska färger. Glada levande hem. Kreativa. Energigivande. Tillåtande. Coola. Fantastiflödande. Drömmande. Himmelska. Opretentiösa. Okrusidulliga. Rejäla. Pang på rödbettan kind of like. Tack, Ateljé Lyktan!
 
 
 
 

Långfilslek

Kategori: Lust och mat

 
Klart underskattad fil. Passar även oss som egentligen inte gillar fil. Rolig och god. Mild och mjuk. Lekfullheten får verkligen sitt. Ringlar fina figurer i skålen. Låter skeden skopa upp och ner. Farfar åt den med stekt gröt. Men det gör inte jag. Ännu. Har inte provat stekt gröt men det kanske är gott. Jag tror han hade sirap på också. Och det låter ju lite som en norrländsk variant på american pancakes, eller hur? Och det är smarrigt. Sågverkets a-cakes är otroligt goda. Prova i sommar. Och långfilen klassar in i Technichus shop vilken dag som helst. Ett vetenskapligt äventyr. Sommar sommar sommar!
 

Äppelträdet och mulliga lampan

Kategori: Barnen

 

Äppelträdet. Som jag fått av Isaac. Det har han gjort själv på slöjden. Det är så fint. In i minsta detalj. Stam, träd och rötter. Frukt i olika färger. Det står bredvid födelsdagslampan som jag fick av syster och mamma när jag fyllde 42. En stadig rolig maffig pjäs. I trä. Svarvad i mulliga mjuka former. Plus skärmen. Hög, stor och tung. Men kvinnlig ändå i all sin prakt. Aldrig sett något liknande någon annan stans. Otroligt häftig. Som gjord för mig. Och vårt hem. Lampan är nästan omöjlig att ta bild på. Den är liksom för stor för kameran. Alla vinklar blir lite för missvisande. Den kommer inte till sin rätt. Inte som i verkliga livet. Trädet och lampan är extra fina ihop. Sida vid sida.
 
 
 
 
 
 
 

Toppluvelyx

Kategori: Allmänt

 
 
Folk tittar lite fundersamt på en. När man kommer i mössa. Och det inte är vinter. Eller jag är inomhus. Jag tror jag varit inne på det här förut. Men kan vi bara lägga ner det där föråldrade synsättet på mössor. Va? Jag har byxor också och då tittar ingen. Och kavaj ibland. Och bagiga byxor. Röda brallor. Leopardmönstrade. Jo, faktiskt. Men mössa annat än utomhus på vintern. Nej. Nix. No. Absolut inte. Men jag älskar mössor. Sommar som vinter. Vill inte vara utan dom. Just nu använder jag dom tunna. Hindar mig från att bli tokig. Av håret som faller ner i pannan. I ansiktet. Skonar mig och min omgivning från mitt rufs. Som mest liknar Bernie i Mupparna. Han med hårtofsen uppe på huvudet. Gult huvud. Jag har inte äggformat ansikte kanske. Eller det kanske jag har!? Men tofsen däruppe om jag inte har duschat. Den är klockren. Muppetshow. Och så, ta da! Mössa på och jag får jag en känsla av att jag har långt hår. Mitt vackra toppluvehår. Bör vara lite tyngd i toppen för att få den effekten. Olika hårfärger går att få snabbt. Utan kemikalier i håret. Olika kvalitéter och form. Fångar dessutom upp det mesta som vill ramla neråt. Fantastiskt. Magic day and magic hats.
 
 
 
 

Fallit i trans

Kategori: Familjeliv

 
 
Alla har väl fallit någon gång i trans. Jag vet inget om det men jag är fast i skruvandets värld. Nynnar jag på när skjutsar Olivia och Alex. Det är roligt att skruva. Med skruvdragare. Det kan man inte tro kanske. Det förutsätter i och för sig en bra skruvdragare. Och bra skruv. Och bra virke. Kanske även bra reglar. Idag har jag skruvat trall och det skulle jag mig kunna ägna mig åt på heltid. Helt ärligt. Inte så lätt som man tror. Att skruva. Kräver precision och en hel del kniviga uppdrag att lösa längs plankan. Alla dessa sneda rackare som ska skruvas ner raka. Raka linjer. Ordning och reda. Och det ger mig lugn och ro. Hinner tänka och filosofera. Drömma. Njuta. Bara vara. Utan att verka lat och ohjälpsam. När alla andra jobbar. Helt perfekt med andra ord. Fick hantlangarhjälp också. Och alla barnen hjälpte till. Med målartvättning och målning av huset. Alla samlade. Och det är så himla härligt. Till och med mormor. Och Alex.
 
 
 

Ice ice baby

Kategori: Allmänt

 
Många ord i den låten. Snabbt. Hur kan han andas mellan orden. Ice ice baby. Ice Ice baby. All right stop collaborate and listen. Ice is back with my brand new invention. Something grabs a hold of me tightly. Flow like a harpoon daily and nightly. Will it ever stop yo I don't know.Turn off the lights and I'll glow. Ice ice baby too cold too cold. Vanilla ice. Året var 1990. Och så 2013. I lördags. En av gästerna på bröllopet bjöd på ett av sina gamla partytricks. Sent på natten. Rapp a cappella. Och det gick hem. Ice ice baby. Oväntat och underbart roligt. Idag hallon och björnbär. Glassbilen kör ända fram här på Hemsön. Ice ice baby. Kanske ny glassbilstrudelutt för Hemglasskonkurrent? Ice ice baby.

Åskknallar i skogen

Kategori: Allmänt

 
Fantastiskt vackert och mäktigt. Åskväder. Hela jorden och atmosfären skakar. Min farmor var dörädd för att blixten skulle slå ner. Om somrarna i Undrom. Vilket äventyr det blev för oss barn. Mitt i natten ut i bilen och åka. Smattrande regn och mullrande åska. Häftiga blixtar och åskknallar. Vindrutetorkare som håller borta regnet från fönsterrutan. Fram och tillbaka. Snabbt snabbt. Runt runt på vägarna. Tills det lugnat sig. 

Backar sämst som backar sist

Kategori: Kärlek

Inte roligt. Jag är ursämst på att stressa. Hade bråttom till färjan. Förutsatte att det bara var mammas bil som stod bakom vår bil. Ser mamma backa. Backar sakta efter henne. Tittar i backspegeln och får inte riktigt ihop det. Mammas bil ser så vit ut. Och är så nära. Vad trögt det går också. Men vad i. HELVETE. En till bil. Vår gästs bil. Just ja. Dubbelhelvete. Jag har förstört hans bil. Och Daniels bil. Jag kommer missa färjan. Hade inte koll och det är inte behagligt att veta. Tack gode gud att det bara var en bil. Ändå. Eller två. Helt plötsligt blir jag osäker på mig själv. Som bilförare. Och i övrigt. Det blir mat och yoga när jag kommer tillbaka. Och gästen var förstående. Även Daniel. Jag är glad att du också gör fel ibland. När jag missar att vika tvätten och så. Love him. Såklart. Daniel, du är så grym. 
 

Kånkenlove

Kategori: Allmänt

 
Poppissäcken. Att kånka runt i. För oss vuxna. Lite löjligt så populär den är just nu. Men förståeligt trots allt. Jag älskar den. Får alla andra att verka fjantiga, fula, klumpiga eller av dålig kvalitet. Tycker jag. Funkar när barnen är små. Men lite större barn gillar den oftast inte. Medan äldre tonåringar tycker den är cool. Typ samma fenomen med Polarn & Pyret. Vuxenlikes och barndislikes. Jag kommer ihåg hur några klasskompisar fnissade åt en av högstadielärarnas Polarnjeans. Under flera års tid. Stackars Gunnar. Kanske märkte han inget. Säkert så förstod han ungdomligt oförstånd. Kanske skrattade jag också. Jag kan inte minnas. Klara färger, funktionell och enkel design. Tidlös. Dom har funnits så länge. Säckarna från Fjällräven. Men numera vägrar våra barn bära dom. Tyvärr. Så jag använder dom allihopa själv. Det finns ju oändligt många användningsområden. Sttunderlag, ja visst! Lika perfekta oavsett om man ska till jobbet eller till stranden. På utflykt. Eller till stan. What's not to love?

Kär lek på stranden

Kategori: Barnen

 
 
En dag när det är så skönt och varmt ute att man kan ligga i skuggan. Och det blir helt perfekt. Och några timmar i sanden. På stranden. Med glada barn. Busiga. Full fart på stranden och i vattnet. NEEEEJ!! PUCKO!! Hör jag mig själv säga. Pucko. Till min dotter. Hjälp, förlåt. Vad sa jag. Och hur länge sedan använde jag det ordet senast. Typ väldigt länge sedan. Minst tjugo år. Och inte till ett barn. Mitt barn. Till mitt försvar kan jag meddela att hon sprutade vatten med en STOR vattenleksak på mig. Nära. När jag låg på min badhandduk. Och höll på med min Iphone. Min kära Iphone. Det kan såklart få vem som helst ur balans. Det var väldigt kallt vatten. Jag var oförberedd. En klassisk vattenchock. Kallpsykos. Jag fick lov att släppa den lilla. Springa därifrån. Och min ljuvliga dotter kom tillbaka flera gånger. Och gjorde samma grej. Hämnden kommer att bli ljuv. När jag ger igen. När hon minst anar det. Mina fula ord till trots. 
 
 

Högersida check

Kategori: Allmänt

 
När det kommer till att dricka kaffe är jag väldigt högerhänt. Säger Daniel till mig under frukosten. Just kaffe kan jag dricka med vänstern. Men i övrigt är jag också väldigt högerhänt. Hela min högersida är mer utvecklad. Faktiskt. Jag är till och med större på hela den sidan. Mycket större. Skiljer flera centimeter. På hela mig. Om vänster hjärnhalva är lika underdimensionerad finns det anledning till oro. Och det kan förklara en del av mina brister. Och styrkor. Har ett extremt dåligt minne om min egen historia. Och andras. Den lilla vänsterns fel. Vill inte planera. Vänstercheck. Högra halvan står tydligen för omedvetna förmågor som intuition, kreativitet, helhetsuppfattning, känslosamhet, orienteringsförmåga, bildförmåga, formkänsla, igenkänning av ansikten, tolkning av ansiktsuttryck och musikalitet. Den håller sig till det som finns här och nu men arbetar med många olika saker samtidigt. Högerutveckling check. Det ante mig. Daniels välkomsttal och talet till mig finns nedskrivet i en Alfons Åberg-bok. Klockren högerträff där. Imaginära vänner. Och riktiga. Kreativitet på hög nivå. Och igår överlämnad med sju sorters blommor inuti. Som en påminnelse. Om kärlek. Älskar nog den högra halvan lite mer. Och vem bryr sig om det som varit. Det viktiga kommer jag ihåg. Resten är nu. För mig.